Kategoriarkiv: Finland

Rasideologi och massproducerade bilder

1900-tal, Europa, Finland, ,

Av: Sandra Waller, doktorand

Genombrott inom tryckteknologin på 1800-talet innebar att tidningar kunde tryckas både snabbare och i större upplagor.  I Europa kan man se upprinningen till dagens mediesamhälle i den nyhetsspridning med bilder som uppstod i samband med Krimkriget 1853–1856. Xylografi eller trägravyr var den vanligaste metoden för att trycka bilder som går att förena med text, och metoden för att kopiera trägravyren till metallformer som var både mer hållbara och lättare att trycka kallas för stereotypisering.

Läs mer

Varför är ett historiskt perspektiv på industrialisering så intressant?

1900-tal, Finland, Samtidshistoria,

Av Christoffer Holm, doktorand

De senaste årtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade världen upplevt omfattande förändringar. Arbetsplatser har förlorats, fabriker har övergivits och sociala omställningar och problem har följt. Allt anses ha börjat i Nordamerika på 1970-talet, men olika industrialiserings- och avindustrialiseringsprocesser har skett i alla tider sedan industrier uppkom, mer eller mindre världsomspännande. Processerna har givetvis haft olika intensitet och intervall i olika delar av världens ekonomier, och med industrins tillväxt har nedläggningarna, då de kommit, förstås blivit mer omfattande med omfattande uppsägningar, övergivna fabrikskomplex och hela samhällen i förfall som konsekvens. Perioden sedan 1970-talet kan både i västvärlden och senare i stora delar av den övriga världen ändå anses vara en period av mer dramatisk avindustrialisering. Inledningsvis ansågs automatiseringen och flytten av produktion till lågkostnadsländer ha varit huvudorsakerna, men anledningarna är och har varit många. Forskare har länge också debatterat hur stor del av den västerländska avindustrialiseringen som handlar om en naturlig utveckling mot servicesamhällets allt starkare dominans, och vad som kan handla om misslyckad politik eller världsekonomins nyckfullhet.  

Läs mer

Klimatet i historien, vad kan vi lära oss?

Finland, Klimat,

Av: Stefan Norrgård, FD

Vi kan lära oss något av historien, speciellt om och när vi försöker förstå den pågående klimatuppvärmningen. Klimathistoria skiljer sig därmed kanske från många andra historiska analyser, tolkningar och perspektiv eftersom klimatets historia – dess årliga variationer och extrema fenomen – och hur klimatet har påverkat historiska samhällen. Anpassningsförsök, resiliens, kostnad i materiel eller människoliv kan nyttjas för att förutspå eller skapa bättre förståelse för framtiden. De facto, utan historisk kunskap om tidigare klimat så går det inte att göra klimatmodeller som förutspår framtida klimatscenarion. Istället för att här babbla om vad klimathistoria är och kunde vara, eller exemplifiera det med något från egen forskning, gör jag en snabb genomgång av vad historikern kan göra inom den tvärvetenskapliga disciplinen klimathistoria. Värt att nämnas är att många klimathistoriker undviker att studera historiska klimat efter uppkomsten av meteorologiska nätverk, vilket i de flesta europeiska länder infaller under andra halvan av 1800-talet. För Åbos del började till exempel meteorologiska observationer göras 1873. Att inte studera till exempel 1900-talet anser jag (och jag är inte ensam om det) delvis vara korkat eftersom meteorologiska observationer inte säger något om inverkan på samhället. Viktigast är att förstå att mycket information endast finns i historiska källor och de som är bäst på att gräva i historiska arkiv, förstår deras uppbyggnad, kan läsa gamla handstilar och skapa historisk kontext är historikern. Men till saken, vad kan historikern göra?

Läs mer

De finska flickornas fördelar

1900-tal, Finland, ,

Av: docent Mats Wickström

Under de första efterkrigsdecennierna var äktenskap mellan svensk- och finskspråkiga finländare, så kallade blandäktenskap, ett eldfängt debattämne i den finlandssvenska offentligheten. Blandäktenskapen blev på den här tiden allt vanligare och ansågs vara en av orsakerna till finlandssvenskarnas oroväckande demografiska stagnation i förhållande till den mer fruktsamma finska majoriteten. Statistiska undersökningar visade nämligen att barn födda i blandäktenskap oftare blev, som det hette vid den tiden, finnar än svenskar. Det var särskilt barn födda i äktenskap mellan en svenskspråkig man och en finskspråkig kvinna som, ur en minoritetsnationalistisk synvinkel, i stor utsträckning förlorades till finnarna. De svenskspråkiga männens växande tycke för finska kvinnor problematiserades, men det rådde delade meningar om det var de finlandssvenska männen eller kvinnorna som borde bära hundhuvudet för att männen gick över den svenska ån för att hämta finskt vatten.

Läs mer

Om Alvi och Yngve, och att lyfta funktionshinderhistoria ut ur marginalen

1900-tal, aktualiteter, Finland,

Av: Hanna Lindberg, FD

Fotografiet är taget sommaren 1917 på Sunnanberg Mellangård i Pargas. Längst till höger står min morfar Runes Lindholm som då är tre år gammal. Festfin poserar han tillsammans med sina föräldrar Gideon och Elsa, samt syskonen Doris, Alvi och babyn Elvi. Det syns kanske inte så tydligt på det mörka fotografiet, men Alvi sitter i en hög stol med ordentligt stöd för ryggen. Eventuellt är det den rullstol han använde och som många år senare fortfarande fanns bevarad på vinden i huset. Alvi var nämligen rullstolsburen, troligtvis under hela sitt liv. Han dog endast 16 år gammal, men fanns väl bevarad i morfar minne. Det berättades att Alvi var rolig och tuff, till exempel att han i ung ålder snodde cigaretter, vilket säkert imponerade på den tre år yngre lillebrodern.

 Foto: privat

Läs mer

Reklamens kolonialistiska historia

1800-tal, 1900-tal, Finland, konsumtionshistoria, , ,

Av: Sandra Waller, doktorand

Idag omges vi av mer bilder än någonsin förr—och många av dessa bilder är reklam. Reklambilder är en stor del av dagens samhälle, och kan ge fascinerande inblickar i historien. Var hittades reklam, vilka varor gjordes det reklam för, och hur såg reklamen ut? Och när började man överhuvudtaget göra reklam för varor?

Reklamens historia är intimt förknippad med kolonialismen. Anne McClintock, i ”Soft-soaping Empire: Commodity Racism and Imperial Advertising” (Imperial Leather, 1994), skriver om den imperialistiska rivaliteten mellan Storbritannien gentemot USA och Tyskland som i slutet av 1800-talet ledde till ett markant uppsving för reklam, som före det i regel hade ansetts vara förmätet. McClintock redogör för tvålen, som var en av de första handelsvarorna som började säljas som imperialistiskt monopol, och hur element i reklam blir fetischer, alltså att objekt (i det här fallet tvål) tillskrivs mystiska, gudalika egenskaper. Rastillhörighet blir också en fetisch i reklam; ras kan representera spänningar mellan det civiliserade och det vilda, det imperialistiska och det koloniala, mellan det rena och det smutsiga, mellan det framåttänkande och det tidlösa.

Läs mer

Åbo som gränsstad i det ryska imperiet – övervakning och kontroll av utlänningar i början av 1800-talet

1800-tal, Finland, Nordisk historia, Ryssland, ,

Av: docent Johanna Wassholm

I Åbo länsstyrelses arkiv finns en tjock bok med titeln Förteckning öfver från landet förviste personer, eller sådane hvilka blifvit efterlyste 1815–1862. I alfabetisk ordning listar den hundratals utlänningar som har förvisats från det ryska riket – eller som inte får släppas in över dess gränser. Boken är ett av många dokument som belyser de förvisningar och avvisningar jag undersöker i forskningsprojektet Vågor av förvisning – reglering och praktiker i norra Europa ca 1450–1850.

Läs mer

Klädd för framgång

Europa, Finland, konsumtionshistoria, ,

Av: Anna Sundelin, FD

”I’m gonna get dressed for success”

Sjöng Marie Fredriksson i Roxette år 1988 och vi som var med på den tiden skrålade med. Men vad menas egentligen med att klä sig för framgång? Historiskt sett har svaret på frågan varierat beroende på flera olika faktorer. Tidvis har till exempel överflödsförordningar styrt klädseln och kraftigt begränsat de lägre klassernas möjligheter att klä sig moderiktigt samtidigt som förväntningarna på andra grupper i samhället varit höga.  I det tidigmoderna Europa fanns det bland annat lagar som förbjöd andra än adelspersoner att pryda sina kläder med päls, spets och pärlor, dekorationer som alla signalerade framgång.

Läs mer

Att översätta svenska till svenska: nyckelord i historisk forskning

1700-tal, Finland, Gästforskare, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Sari Nauman, docent

Oftast tycker jag att det går bra, arbetet med källorna. Jag förstår vad jag läser, jag förstår hur jag ska förklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som först verkar litet men sedan långsamt växer sig allt större. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det släpps jag inte in. Jag kan rycka på axlarna och försöka gå vidare, men närvaron av nyckeln kommer därefter att fortsätta pocka på min uppmärksamhet och viska att det finns något mer än vad jag ser: källmaterialet innehåller något jag ännu inte har förstått. Det handlar om ord som har olika innebörd då och nu, som inte enkelt låter sig överföras mellan tidsperioder: nyckelord.

Läs mer