Av: Hanna Bendz, Doktorand
1700-talsdagarna i Åbo gick av stapeln under tre vackra sensommardagar i augusti. Nordiska forskare och doktorander från olika akademiska discipliner samlades och rullade i gång det nya arbetsåret genom att träffa nya och gamla bekanta, dela tankar och erfarenheter och ta del av varandras presentationer. Konferensens tema var ”the 18th century and the north” – forskning om Skandinavien, Östersjöregionen och norra Europa ur internationellt perspektiv, samt föreställningar om Norden och det nordiska.
Under stadsvandringen passerades bland annat domkyrkan, som just nu är stängd för renovering.
Varje dag hölls en keynote-föreläsning, vilket gav en daglig gemensam hållpunkt. Först ut av keynote-talarna var Ere Nokkala, Jyväskylä universitet, som diskuterade hur drivkraften förbättring (improvement) uppfattades som central i 1700-talets naturvetenskapliga utforskande av världen, och hur denna förbättring ansågs uppfylla både politiska och ekonomiska värden. Dagen därpå inledde Alfred Sjödin från Karlstad universitet sin föreläsning med att illustrera hur ”värld” inom litteraturvetenskapen kan förstås dels som världslitteratur och global litteraturhistoria, dels som olika litterära världar (till exempel fantasyvärldar). Med diktexempel från den svenska karolinska eran visade Sjödin hur epokens målsättningar om geopolitisk och ekonomisk makt hängde samman med varandra. Konferensens tredje keynote var Sabrina Ebbersmeyer från Köpenhamns universitet, som visade hur kvinnliga författare och intellektuella presenterades av både sig själva och av sin omgivning. Ebbersmeyer diskuterade problemet att den traditionella manliga historieskrivningen har skapat en kanon inom vilken kvinnors intellektuella bidrag har osynliggjorts, men visade också att det är möjligt att (åter)skapa en historieskrivning där kvinnors bidrag inkluderas.
Som förstagångsbesökare i Åbo fanns många roliga och intressanta inslag i stadsbilden att ta del av.
Därutöver hölls 21 sessioner med totalt ett sextiotal presentatörer. De sessioner som undertecknad bevistade hölls på en blandning av de skandinaviska språken och engelska. Sessionerna var tematiskt organiserade och några rubriker kan ge en idé om den mångfald och potential som ryms inom 1700-talsforskningen: På torsdagen behandlades till exempel ”Debating Animals and Plants”, ”Making and Breaking the Law” och ”Managing Melancholy”, där bland annat belystes hur förväntade känslospektra och känslohantering skilde sig mellan tidens olika väckelserörelser. Den första konferensdagen avslutades med en gemensam guidad tur genom Åbos universitetskvarter, där ett av stoppen var den imponerande eken i Pehr Kalms gamla trädgård, som rentav sägs ha överlevt stadsbranden 1827. På fredagen hölls bland annat sessionerna ”1700-talets opera” och ”Copenhagen complaints”, som gav inblickar i de civila mål som behandlades i Köpenhamns bystyre.
En synpunkt jag återkommande gånger hörde under konferensdagarna var att det är värdefullt att mötas just i det här forumet, det vill säga som forskare från olika humanistiska discipliner och med 1700-talsforskning som gemensam nämnare. Våra olika ämnen och frågeställningar ligger nära varandra och det finns därför något att hämta i praktiskt taget alla presentationer – och följaktligen var det också en angenäm utmaning att som deltagare behöva välja mellan de olika sessioner som gavs.
Stort tack till konferensvärdarna – det finska sällskapet för 1700-talsstudier och ordförande Johanna Ilmakunnas – för det välorganiserade programmet, med inte bara stadsvandring utan också med genomtänkt och väl genomförd logistik gällande sådant som programplanering, goda lunchbufféer och konferensmiddag.
Att det finns aktiva 1700-talssällskap i de olika nordiska länderna innebär möjligheter att bygga nätverk och skapa forum för oss 1700-talsforskare att mötas, och att kommunicera forskningen både inom och utanför akademiens rum. Därför avslutar jag gärna med att uppmuntra forskare och studenter att kolla in de olika 1700-talssällskapen och sprida information vidare till andra som kan vara intresserade. Det är ett sätt att fortsätta hålla 1700-talsforskningen dynamisk och levande!
Pehr Kalms ek.
Doktorand i historia, Umeå universitet, med projektet Beroende och dragkamp. Politisk retorik och historiskt förmedlande i relationen mellan adel och kungamakt i svensk politik, ca 1600–1750”. Styrelsemedlem i det svenska sällskapet för 1700-talsstudier.