Alla inlägg av Administratör

Jakten på historisk kontext

Av: Jonas Ahlskog, FD

Under höstens grundkurser i historia har jag otaliga gånger hänvisat till att en händelse eller handling skall ’förstås i sin historiska kontext’. Här är jag i gott sällskap: kulturhistorikern Peter Burke har (rätt) nyligen framhållit idén om att ’förstå i kontext’ som historieforskarens favoritslogan, lika användbar som den är obestämd. Om inte sloganen skall förbli ett sätt att slentrianmässigt förutsätta det som skall förklaras, så måste man fråga: vilken är den historiska kontexten? Det förflutna är trots allt frånvarande, så dess ’kontext’ är alltid en rekonstruktion som historikern måste leda i bevis. Studenterna borde därför genast få sig till livs att hänvisningar till ’kontext’ inte är någon universallösning som genast förmår räta ut alla frågetecken; i stället borde hänvisningen sporra till följdfrågor: vilken kontext, och varför just denna?

Faktum är också att den moderna historievetenskapens utveckling är nära förbunden med ibruktagandet av nya perspektiv och begrepp för att redogöra för ’historisk kontext’. Ett bra exempel i samtiden är globalhistoria. Som många andra ’nya’ inriktningar är globalhistorien en reaktion på upplevda brister kring hur tidigare historieforskning uppfattat händelsernas kontext. Likt socialhistoria på 1960-talet är globalhistoria en motrörelse, men det som den reagerar på främst är inte historia uppifrån. Kritiken gäller istället fokuset på nationens historia och Europa inom historieforskningen. Så gott som alla globalhistoriker hänvisar till ’global kontext’ som ett botemedel mot historieforskningens metodologiska nationalism och eurocentrism.

Läs mer

Ofullbordade och avbrutna skrivprojekt

Av: Professor Holger Weiss

För en tid sedan, det var säkerligen under sommaren ifjol, läste jag Thomas von Steinaeckers bok Ende Offen. Das Buch der gescheiterten Kunstwerke (2021). Jag tänkte då redan att tematiken som behandlades i boken – essäistiska funderingar, oftast tankeväckande djupdykningar, över varför en författare, en konstnär eller en tonsättare inte kom att fullborda sitt verk – öppnar upp för egna självkritiska betraktelser över varför egna skrivprojekt landade i skrivbordslådan. Eller knappast kan man mera tala om skrivbordslådan; utkasten finns som nollor och ettor på HD-disketter, gamla hårdskivor, CD-skivor och i en del fall till och med som utskrivna rudiment undanstoppade i någon mapp hemma eller i mitt arbetsrum. I de förra fallen är sannolikheten för att jag eller någon annan kommer att genomföra en räddningsoperation och konvertera dem till en idag läs- och bearbetbar text lika med noll och för att underlätta diverse spekulationer om existensen av möjliga halvfärdiga texter som kunde tas fram så har jag under årens lopp gjort mig av med HD-disketterna. I de senare fallen samlar de på damm (men knappast något annat) liksom även mapparna med de otaliga kopiorna av arkivhandlingar och annat material som jag under år(tiond)en samlat på mig när jag gett mig i kast med olika skrivprojekt.

Läs mer

Kriget i Ukraina i perspektiv

Av: Professor Martin Hårdstedt

Den 24 februari 2022 vände historien. Ryssland inledde ett fullskaligt anfallskrig mot ett av sina grannländer Ukraina. Inte sedan andra världskriget har ett så omfattande krig utkämpats i Europa. Vi måste jämföra med Koreakriget eller kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet för att hitta militära konflikter av samma dimensioner. Krigsutbrottet markera ett definitivt brott i den europeiska utvecklingen sedan Sovjetstatens sammanbrott i början på 1990-talet. Ryssland hade redan i och med annekteringen av Krim 2014 och det frammanade kriget i östra Ukraina ställt sig utanför folkrätten och tanken på respekt för andra staters suveränitet. I och med anfallet i februari 2022 tog Putinregimen steget fullt ut. Hur och när kriget kommer att sluta vet ingen. Allt tyder på ett långt blodigt krig med hundratusentals döda soldater och civila. Framtiden ter sig mycket oviss.

Satt i perspektiv finns flera saker att ta fasta på när det gäller kriget i Ukraina. Historien kan användas för att skapa en större förståelse för vad som pågår. Att tala om kriget i Ukraina som ett totalt krig är relevant i flera avseenden. I historieforskningen definieras totalt krig på flera sätt. Användandet av begreppet har både sina tillskyndare och sina kritiker. Men låt oss trots detta prova en analys. Begreppet ”det totala kriget” myntades tydligast av den tyska fältmarskalken Erich Ludendorff i hans Der Totale Krieg (1935). Även om hans definition var tydligt socialdarwinistisk, och svår för många av oss att förstå idag, är hans brutala definition användbar. Han såg att framtidens krig skulle hota en nations existens. Därför måste kriget föras med insats av hela nationens resurser och med en brutalitet och våldsanvändning som inte tar hänsyn till några juridiska eller moraliska begränsningar. Hur stämmer detta in på kriget i Ukraina?

Läs mer

En lyckad läsning

Av: fil. mag. Martin Pettersson

Historiker har ett speciellt förhållande till läsning som aktivitet. Att läsa är inte endast ett sätt att närma sig största delen av det historiska källmaterialet, det är också ett ideal. Historikern bör läsa och underförstått tycka om att läsa. Annars är det helt enkelt svårt att göra det vi gör. Men vad utgör en lyckad läsning och varför är läsning en av de viktigaste sakerna vi gör men samtidigt något vi ogärna skriver ut att vi sysslar med?

Läsningen som aktivitet bedöms emellanåt på ett motstridigt och därför också intressant sätt, både i daglig diskussion och mer specifikt inom den akademiska världen. Titt som tätt dyker det i nyhetsmedian upp inlägg om personer som läser över hundra böcker per år eller om hur just du kan läsa snabbare. Här blir läsningen något mätbart; mängden sidor och böcker avgör hur lyckad läsningen är. Det är mindre relevant vilka texter som läses. Inom den akademiska sfären finns dessa kvantitativa tendenser närvarande, inte minst då det gäller att ha en visuellt gedigen bibliografi. Men i högre grad får åtminstone denna skribent känslan av att en lyckad läsning inom det akademiska antyder en läsning av de rätta texterna. Det finns en tyst kunskap om vilka texter man förväntas ha läst och kan ta ställning till i det man skriver inom sitt eget fält. Läsningen som aktivitet är sekundär, det som läses blir relevant endast i den mån det kan tillfogas det man skriver.

Läs mer

På jakt efter en kinesisk kamferträkista

Av: Professor Holger Weiss

År 1963 donerade bröderna Carl och Sven Grén Broberg sitt hem Lilla Änggården till Göteborgs stad. Sextio år senare strövade jag igenom rummen i Lilla Änggården med en blick på att hitta ingågnar till ett projekt som jag blivit indragen i ett år tidigare. Jag befann mig då i staden som innehavare av Waernska professuren och verkade som gästprofessor i historia vid Göteborgs universitet. En dag kom min värd, kollega och vän professor Maria Sjöberg till mitt arbetsrum och bjöd mig in att följa med till en liten workshop hon skulle delta i på Lilla Änggården. Erbjudandet lät lockande, workshopen gick ut på att arbetsgruppen som samlades gick runt på Lilla Änggårdens ägor och försökte hitta spåren av tidigare ekonomibyggnader, magasin, förrådshus och planteringar som försvunnit sedan 1960-talet.

Vi som samlades en eftermiddag i mars 2022 var en grupp forskare som företrädde en spännande sammansättning av olika kompetenser. Gruppen bestod av arkeologer, historiker, kulturgeografer, trädgårdsmästare, design- och arkitekurforskare, scen- och teaterforskare samt barnträdgårdslärare som under ledning av Henric Benesch och Daniel Gillberg hade tagit sig an att använda sig av Lilla Änggården som ett laboratorium för att synliggöra olika berättelser om och läsningar av det förflutna (se vidare https://www.gu.se/forskning/hidden-sites). Ifall jag ännu på väg till workshopen var på det oklara med projektets syfte och ansats, blev allting solskensklart efter Henric Benesch anförande om att det rumsliga perspektivet utgjorde projektets röda tråd. Maria hade lockat med mig delta i projektet med den något vaga idén om att vi skulle göra något kring ”det globala i det lokala”, och efter Henrics anförande blev jag taggat inför idén att använda mig av Lilla Änggården som ett globalhistoriskt laboratorium.

Läs mer

Synliga och osynliga länkar i den akademiska världen

Av: Professor Johanna Ilmakunnas

Jag gillar att läsa författarens förord eller tack samt dedikationer i doktorsavhandlingar och andra akademiska verk. Ingen akademiker, bland dem historiker, som fortsättningsvis skriver sina publikationer vanligen ensamt, verkar i ett tomrum. Att samtala i tal och skrift med andra forskare, levande och döda, är kärnan i det akademiska arbetet från de första essäerna och andra texterna man skriver som ung student till texter man skriver under sin karriär som historiker. Med historiker menar jag här den som studerat historia på universitetsnivå, läst sig brett och djupt in på källkritik, källor och tidigare forskning samt tagit med sig en kritisk och nyfiken ställning till vart än livet tar en.

Läs mer

Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid

Av: fil. mag. Robin Engblom

Tackar nu er allrakäraste fru som och hans högvördighet för all den trogna omvårdnad som de ifrån första stunden har haft om mig; ber ännu vidare att de inte draga sin omvårdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till […]”

– Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev

Friherren Arvid Mauritzson Horns plötsliga frånfälle 1692 lämnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett lån på 5 000 koppardaler för att låta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna sätesgård, varpå de obetalda räntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade lösa tillgångar och stadiga inkomster efter Arvids bortgång. För Maria Kruse, som vant sig i ett liv av överflöd, var situationen säkerligen odräglig. Därtill fanns en oro för att hennes yngste son Christer (1681–1717) inte skulle ha tillgång till ett ståndsmässigt liv eller en vederbörlig utbildning.

Läs mer

Konsten att forska och undervisa

Av: Fil. Mag. Carl-Erik Strandberg

De senaste 3–4 åren har jag sporadiskt och på heltid undervisat på S:t Olofsskolan, en grundstadieskola för årskurserna 7–9 i Åbo. Mina undervisningsämnen och roller har varierat även om jag varit mitt huvudämne (historia) troget. Exempelvis agerade jag ett läsår som studiehandledare, senare vikarierat i modersmål, nybörjarfinska, musik och engelska för att nämna några. I skrivande stund planerar jag några lektioner framöver i den tillvalskurs jag ansvarar för som heter Internationalisering på hemmaplan, en kurs vars delmål är att få elever i årskurs 7 att förstå, förklara och problematisera breda termer såsom globalisering, minoritet och identitet.

Läs mer