Kategoriarkiv: historiebruk

Moderna veteraner och det finländska veteranorganisationsfältets förändring

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

Den 4 november 2025 meddelade Finlands Fredsbevararförbund r.f. att organisationen planerar en justering av sina stadgar samt en potentiell namnförändring – med det angivna syftet att bättre kunna säkra stöd åt alla veteraner. Beslutet att byta namn till Suomen Ulkomaanoperaatioiden Veteraaniliitto ry fattades under påföljande förbundsmöte som ägde rum i slutet av samma vecka. I praktiken innebär detta framför allt att potentiellt kunna rekrytera en bredare skara av medlemmar från diverse internationella insatser, för att inkludera dem inom ramen för befintliga veteranstöd som förbundet erbjuder, samt att mer uttryckligen betona förbundets roll som en veteranförening. Utöver detta vill man starkare markera de internationella insatsernas allt mångsidigare, och ofta mer militariserade karaktär, vilket innebär att begreppet fredsbevarande i flera anseenden börjar vara föråldrat. Beslutet reflekterar både hur mycket internationella insatser har förändrats sedan fredsbevarandet under FN-flagg inleddes i Suez 1956, men också i högsta grad hur mycket samhällsklimatet förvandlats kring veteranfrågor i Finland, både gällande organisationsfältet och synen på vem som är veteran.

Läs mer

Kan historiker vara opartiska?

Av: universitetslektor, Jonas Ahlskog

Rubriken för min bloggtext är lånad. Originalet återfinns i filosofen och historikern R. G. Collingwoods föredrag vid Stubbs Historical Society, 27 januari 1936: ”Can Historians be Impartial?” Stubbs är Oxforduniversitets äldsta och kanske mest prestigefyllda föredragsforum, ofta gästat av högdjur inom brittisk politik och kultur. Vid tidpunkten var Collingwood främst känd som arkeolog och historiker. Han var aktuell med sitt hyllade verk Roman Britain and the English Settlements (1936) och förväntades antagligen tala i anslutning till bokens empiriska rön. Förväntan infriades inte. I stället höll Collingwood ett föredrag som måtte ha chockerat sällskapets konservativa och besuttna publik. Collingwood förnekade inte enbart att historiker kan vara opartiska, utan även att det ens är önskvärt:

Läs mer

Skogsfinnarnas koloniala medbrottslighet?

Av: FD Mats Wickström

En färsk akademisk trend är att skriva in Finland och finländare i den västerländska kolonialismens och rasismens historia (se gärna Johan Ehrstedts inlägg i denna blogg för en kritisk diskussion). Projektet påminner om försöken på 2010-talet att fösa in Finlands historia i den europeiska Förintelsehistorien och EU:s metanarrativ, vilka inte fick något större genomslag. Inte minst på grund av att forskarna inte kunde påvisa några nya vägande empiriska rön om Finlands delaktighet i Förintelsen.

I den nyligen utgivna historieantologin Finnish Colonial Encounters: From Anti-Imperialism to Cultural Colonialism and Complicity (2021) är, som titeln antyder, frågan om skuld implicit närvarande även om dess innebörd för den förment banbrytande boken inte närmare diskuteras. Humanister brukar göra gällande att ord(val) har stor betydelse och Cambridge Dictionary definierar ”complicity” som ”involvement in a crime or some activity that is wrong”. Istället begagnar sig bokens redaktörer Raita Merivirta (forskardoktor vid allmän historia vid Åbo universitet), Leila Koivunen (professor i allmän historia vid Åbo universitet) och Timo Särkkä (universitetslektor i allmän historia vid Jyväskylä universitet) i sitt programmatiska inledningskapitel så gott som rakt av av begreppet ”colonial complicity”. Begreppet lanserades 2009 i den feministiska och postkolonialistiska forskningsantologin Complying with Colonialism: Gender, Race and Ethnicity in the Nordic Region. Historikerna Merivirta, Koivunen och Särkkä bjuder inte på någon egen tolkning av begreppet utan utgår från definitionen i Complying with Colonialism i sin egen definition: ”[….] participation in overseas colonialism by a country [min fetning, förklaras nedan] which ’has neither been historically situated as one of the colonial centres in Europe nor has it been an ‘innocent victim’ or mere outsider of the colonial projects’”.

Läs mer

En mer ödmjuk syn på det förflutna

Av: Christoffer Holm, doktorand i Allmän historia

Historisk naivitet är ett tankeväckande begrepp. Faktum är att jag själv aldrig hade hört begreppet innan jag läste den populärvetenskapliga boken Hardcore History av Dan Carlin. Begreppet framkom heller inte i boken, men då jag efteråt försökte sammanfatta den tematik jag nyss läst om, kom begreppet till mig. Då visste jag ännu inte hur vanligt det var, eller om det överhuvudtaget existerade. Trots det var jag ganska säker på att det skulle finnas en uppsjö debatter där det används, men tydligen hade jag ganska fel. En snabb sökning på Google gav begreppet enbart 2 600 träffar på engelska och knappt 100 på svenska, danska och norska tillsammans.

Begreppet kan därför knappast ses som vare sig etablerat eller vanligt, varken i den akademiska världen eller i folkmun, men är trots det både användbart och till och med högaktuellt just nu. Enligt mig kännetecknas historisk blåögdhet ofta av godtrogenhet, men också brist på ödmjukhet och insikt. Vi kan både uppskatta och använda oss av historisk kunskap, men misslyckas trots det med att ta dess lärdomar till oss. Läs mer

Ett ojämnt översiktsverk om aktuell historiefilosofi, del 2

Och här nedan följer del 2 av Kaukonens och Ehrstedts funderingar kring Historian teoria:

I detta blogginlägg granskas närmare de fyra artiklar i boken Historian teoria som enligt vår åsikt har mest praktisk relevans för vårt dagliga arbete som historiker och i synnerhet vårt skrivande. Artiklarna begreppsliggör och problematiserar utifrån sina respektive perspektiv frågor och teman som vi dagligen brottas med men som vi mer sällan medvetet tänker på eller ger uttryck för.  Läs mer

Ett ojämnt översiktsverk om aktuell historiefilosofi, del 1

Doktoranderna Emil Kaukonen och Johan Ehrstedt vid historieämnet har läst, funderat och slutligen bloggat om antologin Historian teoria: lingvistisestä käänteestä mahdolliseen historiaan, Kari Väyrynen & Jarmo Pulkkinen (red.) (Vastapaino, 2016)

Blogginlägget är tudelat och nedan följer del 1. Läs mer

Trump mellan högerpopulism och fascism

av FD Kasper Braskén

trump hair

Allt sedan Donald Trump kungjorde att han ställer upp i det amerikanska presidentvalet i November 2016 har frågan ”är Trump en fascist” florerat i media. På Youtube kan man hitta ett antal sensationella klipp som hårt argumenterar för likheterna mellan Trump och Hitler eller som “bevisar” varför Trump är en “verklig” fascist. Läs mer