Kategoriarkiv: Nordisk historia

Om professorshustrur, kroppar och kvastförsäljare: Identiteter under tidigmodern tid vid Sixth Conference of the Nordic Network for Renaissance Studies i Århus

Europa, från fältet, konferenser, Nordisk historia,

Av: Robin Engblom, doktorand

Det var ett regnigt men vackert Århus som välkomnade mig till den sjätte konferensen för Nordic Network for Renaissance Studies i slutet av september. Det tre dagar långa schemat var fyllt med intressanta föredrag och inspirerande inledningsanföranden, och trots att jag endast hade möjlighet att närvara under två av dagarna reste jag hem med flera nya idéer för både avhandlingsarbetes fortskridande och till eventuella framtida ’skrivbordsprojekt’. Inom ramen för ett gemensamt forskningsprojekt, Professor’s Household – The Royal Academy of Turku as a Family Network in the 17th Century lett av Mari Välimäki, höll jag tillsammans med Minna Vesa från Helsingfors universitet ett föredrag om kvinnor i lärda hushåll under 1600-talet. Temat för konferensen var identiteter i tidigmodern tid, vilket föreföll tilltala forskare ur flera vetenskapliga fält.

Läs mer

Finlandssvenska öden i Sovjetunionen

1900-tal, aktualiteter, Nordisk historia, Politisk historia, Ryssland,

Av: docent Matias Kaihovirta

Kort efter jag disputerat blev jag inbjuden att medverka på en öppna dörrars-dag i Pojo lokalhistoriska arkiv i Fiskars (arkivet finns numera i Karis). Under tillställningen besökte mest ortsbor arkivet, en del i hopp om att hitta information om olika lokalhistoriska ärenden de intresserat sig för, andra kom helt enkelt för att umgås och dela med sig av sina minnen och berättelser från hemorten.

Det var ändå ett samtal som jag kommer särskilt väl ihåg. Besökaren hade tagit sig tid att besöka arkivet denna dag för att få berätta om ett ärende som länge hemsökt hans släkt. Vad hände med deras släkting, en bruksarbetare från Billnäs som under inbördeskriget flydde till Ryssland? Jag kände till namnet på besökarens släkting. Det var fråga om en röd bruksarbetare som flytt undan de vita och tagit sig till Sovjetryssland och senare hade han fått arbete i Baku. Under flera år hade han sänt brev och vykort från Baku till familjen i Billnäs. Men efter 1930 slutade breven att komma från Baku.

Läs mer

”Det våras för högern” – hur Hitlers maktövertagande 1933 betraktades bland högern i Sverige

1900-tal, Nordisk historia, Sverige,

Av: Niclas Mossberg, doktorand

På torsdagskvällen den 16 maj arrangerade Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (AraB) i Huddinge, strax utanför Stockholm, ett zoom-evenemang om Erik Sandbergs aktuella bok Väckelsens vår. När Hitler formade Sverige (2024). Det inleddes med att journalisten och författaren talade fritt om sin bok under 30 minuter för att sedan avslutas med en frågestund under ledning av arkivets biträdande forskningsledare Jonas Söderqvist.

Läs mer

Åbo som gränsstad i det ryska imperiet – övervakning och kontroll av utlänningar i början av 1800-talet

1800-tal, Finland, Nordisk historia, Ryssland, ,

Av: docent Johanna Wassholm

I Åbo länsstyrelses arkiv finns en tjock bok med titeln Förteckning öfver från landet förviste personer, eller sådane hvilka blifvit efterlyste 1815–1862. I alfabetisk ordning listar den hundratals utlänningar som har förvisats från det ryska riket – eller som inte får släppas in över dess gränser. Boken är ett av många dokument som belyser de förvisningar och avvisningar jag undersöker i forskningsprojektet Vågor av förvisning – reglering och praktiker i norra Europa ca 1450–1850.

Läs mer

Att översätta svenska till svenska: nyckelord i historisk forskning

1700-tal, Finland, Gästforskare, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Sari Nauman, docent

Oftast tycker jag att det går bra, arbetet med källorna. Jag förstår vad jag läser, jag förstår hur jag ska förklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som först verkar litet men sedan långsamt växer sig allt större. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det släpps jag inte in. Jag kan rycka på axlarna och försöka gå vidare, men närvaron av nyckeln kommer därefter att fortsätta pocka på min uppmärksamhet och viska att det finns något mer än vad jag ser: källmaterialet innehåller något jag ännu inte har förstått. Det handlar om ord som har olika innebörd då och nu, som inte enkelt låter sig överföras mellan tidsperioder: nyckelord.

Läs mer

Mobilitet i det svenska väldets östliga gränsregioner under tidigmodern tid

1600-tal, Nordisk historia, , , , ,

Av: docent Kasper Kepsu

Migration, mobilitet och förvisningar är ständigt aktuella teman i dagens samhälle. När det gäller äldre tider dominerar däremot ofta uppfattningen om att samhället var stationärt och människorna levde i samma by från vaggan till graven. Uppfattningen kan sägas vara både rätt och fel för den tidigmoderna perioden. I princip försökte överheten hålla undersåtarna på sin plats, både geografiskt och socialt (https://blogs.abo.fi/historia/2023/02/14/att-skydda-tralar-och-desertorer/), men i praktiken var det inte möjligt att upprätthålla en sådan kontroll. Inte ens den svenska stormaktsstaten, som betraktas som den effektivaste tidigmoderna statsbildningen, kunde efterfölja de strikta normer som tryckts i lagar och förordningar. Den svenska kronan hade i synnerhet svårigheter med att kontrollera rörligheten i de östliga perifera gränsområdena det vill säga östra Finland med Viborgska Karelen och Savolax, samt provinserna Kexholms län och Ingermanland.

Läs mer

Ett historiskt perspektiv på visionen om att bygga en bro över Kvarken

1900-tal, Finland, Nordisk historia, Politisk historia, ,

Av: Christian Sourander, doktorand

En bro över Kvarken är en vision som har diskuterats i tiotals år av politiker i både Finland och Sverige, flera utredningar har gjorts och många olika sorters argument för att bygga bron har presenterats. Före Rysslands anfallskrig i Ukraina som inleddes år 2022 så var det handelspolitiska argumentet i fokus, bron antogs fungera som en central del av en nordisk sträckning i en handelsväg som skulle gå genom Eurasien till Finland och Sverige och fram till isfria norska atlanthamnar. Men när handeln med öst blev satt på undantag p.g.a kriget aktualiserades i stället ett finländskt säkerhetspolitiskt argument för byggandet av bron. Detta arguments synliggjordes under det finländska riksdagsvalet våren 2023 när kandidaterna i Vasa valkrets som understödde brovisionen menade att Finlands säkerhetspolitiska situation kräver en fast förbindelse över Kvarken. Enligt förespråkarna av visionen behövs en bro som en del av en landbaserad länk genom Sverige och Norge till Atlanten som kunde användas för att få tillgång till försörjning under kristid och militär hjälp från väst. Denna inomnordiska länk kunde användas ifall de havsbaserade lederna i Östersjön skulle vara ur bruk under kristid, t.ex. genom krigshandlingar riktade mot handelsfartyg.

Läs mer

Förvisning – straff eller benådning?

1500-tal, 1600-tal, Nordisk historia, Trolldomsprocesser, , ,

Av: Marko Lamberg, FD

Den 17 mars 1597 förhörde Arboga rådstugurätt en kvinnlig tjuv, Karin Hendriksdotter vid namnet. Hon hade stulit klädesplagg, matvaror och andra saker från åtskilliga människor och sålt en del av stöldgodset vidare. Karin berättade att hon var född i Kurina by i Virmo socken i Finland – Karin använde dock den finska formen Mynämäki, vilket tyder på att hennes modersmål var finska. Hon avslöjade att hon redan hade blivit straffad för stölder i Stockholm, Uppsala och Söderköping: i de två förstnämnda städerna hade hon fått stå vid skampålen och samma straff skulle ha drabbat henne även i Söderköping, men där hade två borgarhustrur tyckt synd om henne och bett nåd för henne.

Läs mer

En kunskapshistorisk vecka i Lund

från fältet, Nordisk historia, Sverige, , ,

Av: Josefine Sjöberg, doktorand

Vid Lunds universitet har under de senaste dryga tio åren vuxit fram en forskningsmiljö kring det nya fältet kunskapshistoria. Fältet rymmer en stor bredd av forskning, både om kunskap som större samhällsfenomen och kunskap som en del i människors liv. Jag hade nöjet att få fördjupa mig i de här frågorna under den Kunskapshistoriska sommarskolan, som ordnades i Lund en vacker sensommarvecka i augusti. Bland deltagarna fanns elva doktorander från fem olika nordiska länder. Vi hade väldigt olika avhandlingsteman, allt från norska polisväsendet till färöiska fiskeribiologer, och vissa deltagare företrädde även andra discipliner än historia. Men det som förenade oss var att kunskap på något sätt spelar en roll för hur vi närmar oss våra forskningsobjekt. Sommarskolan erbjöd ett tillfälle att fördjupa oss i olika sätt att anlägga kunskapshistoriska perspektiv och vad det kan tillföra ens forskning.

Läs mer

Stadens soundtrack och förstadslivets vardag

1800-tal, Finland, Nordisk historia, , , , ,

Av: Niklas Rapo, doktorand

Sedan 60-talets poprevolution har staden spelat en viktig roll inom musiken. Det urbana livet har fungerat som fond, men det finns också otaliga låtar med djupare betraktelser om stadsrummet och om hur man formas av sin omgivning och de omständigheter man lever i. Listan på kända beskrivningar av det urbana kan göras evigt lång, från Petula Clarks drömmar och fantasier om Downtown till Springsteens gängbråk i Jungleland. Ingen genre har ändå drivit det rumsliga lika långt som rapmusiken där den urbana alienationen ofta är central. Det egna kvarteret eller stadsdelen används flitigt som markör och beskrivs ofta som en egen verklighet där någon annan än myndigheterna gör reglerna och som på sätt och vis är frånskild resten av världen: centrum finns i marginalen och skapandet är en sorts revolt. Medan det är klart att genrens rötter finns i ett utanförskap så är det numera ofta också frågan om en genrespecifik jargong.

Läs mer