Kategoriarkiv: Nordisk historia

Stadens soundtrack och förstadslivets vardag

1800-tal, Finland, Nordisk historia, , , , ,

Av: Niklas Rapo, doktorand

Sedan 60-talets poprevolution har staden spelat en viktig roll inom musiken. Det urbana livet har fungerat som fond, men det finns också otaliga låtar med djupare betraktelser om stadsrummet och om hur man formas av sin omgivning och de omständigheter man lever i. Listan på kända beskrivningar av det urbana kan göras evigt lång, från Petula Clarks drömmar och fantasier om Downtown till Springsteens gängbråk i Jungleland. Ingen genre har ändå drivit det rumsliga lika långt som rapmusiken där den urbana alienationen ofta är central. Det egna kvarteret eller stadsdelen används flitigt som markör och beskrivs ofta som en egen verklighet där någon annan än myndigheterna gör reglerna och som på sätt och vis är frånskild resten av världen: centrum finns i marginalen och skapandet är en sorts revolt. Medan det är klart att genrens rötter finns i ett utanförskap så är det numera ofta också frågan om en genrespecifik jargong.

Läs mer

Om sanningar, narrativ och den historiska komplexiteten

Nordisk historia, , , ,

Av: Otso Kortekangas, FD

Sedan i höstas har jag haft förmånen att jobba inom ett projekt som undersöker nordiska sannings- och försoningskommissioner. Ett av projektets syften är att studera hur dessa kommissioner behandlar de historiska relationerna mellan de nordiska staterna och minoriteter så som samer, kväner och tornedalingar. Med min forskningsbakgrund i historia och språkkunskaper i finska och nordsamiska faller det sig naturligt att jag framför allt tittar på hur kommissionerna framställer den samiska historien och vilka internationella inspirationskällor och paralleller som går att hitta för och i kommissionernas arbete.

Läs mer

Synliga och osynliga länkar i den akademiska världen

Finland, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Professor Johanna Ilmakunnas

Jag gillar att läsa författarens förord eller tack samt dedikationer i doktorsavhandlingar och andra akademiska verk. Ingen akademiker, bland dem historiker, som fortsättningsvis skriver sina publikationer vanligen ensamt, verkar i ett tomrum. Att samtala i tal och skrift med andra forskare, levande och döda, är kärnan i det akademiska arbetet från de första essäerna och andra texterna man skriver som ung student till texter man skriver under sin karriär som historiker. Med historiker menar jag här den som studerat historia på universitetsnivå, läst sig brett och djupt in på källkritik, källor och tidigare forskning samt tagit med sig en kritisk och nyfiken ställning till vart än livet tar en.

Läs mer

Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid

1600-tal, 1700-tal, Finland, Nordisk historia, Sverige,

Av: fil. mag. Robin Engblom

”Tackar nu er allrakäraste fru som och hans högvördighet för all den trogna omvårdnad som de ifrån första stunden har haft om mig; ber ännu vidare att de inte draga sin omvårdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till […]”

– Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev

Friherren Arvid Mauritzson Horns plötsliga frånfälle 1692 lämnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett lån på 5 000 koppardaler för att låta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna sätesgård, varpå de obetalda räntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade lösa tillgångar och stadiga inkomster efter Arvids bortgång. För Maria Kruse, som vant sig i ett liv av överflöd, var situationen säkerligen odräglig. Därtill fanns en oro för att hennes yngste son Christer (1681–1717) inte skulle ha tillgång till ett ståndsmässigt liv eller en vederbörlig utbildning.

Läs mer

Konsten att forska och undervisa

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Nordisk historia,

Av: Fil. Mag. Carl-Erik Strandberg

De senaste 3–4 åren har jag sporadiskt och på heltid undervisat på S:t Olofsskolan, en grundstadieskola för årskurserna 7–9 i Åbo. Mina undervisningsämnen och roller har varierat även om jag varit mitt huvudämne (historia) troget. Exempelvis agerade jag ett läsår som studiehandledare, senare vikarierat i modersmål, nybörjarfinska, musik och engelska för att nämna några. I skrivande stund planerar jag några lektioner framöver i den tillvalskurs jag ansvarar för som heter Internationalisering på hemmaplan, en kurs vars delmål är att få elever i årskurs 7 att förstå, förklara och problematisera breda termer såsom globalisering, minoritet och identitet.

Läs mer

1930-luvun ruotsalaisuuden päivän mellakat: Kielitaistelun ainoat väkivaltaiset etniset yhteenotot

1900-tal, Finland, Nordisk historia, , ,

Av: FD Janne Väistö

Suomen- ja ruotsin kielen asemasta käydyn kamppailun kiihkeimmät vuodet sijoittuvat 1930-luvulle. Eurooppalaisessa mittakaavassa 1930-luvun kielikiistassa – tai kansallisuuskiistassa, kuten sitä ruotsinkielisten puolelta usein nimitettiin – ei ollut mitään erityistä tai ainutlaatuista. Se voidaan sijoittaa osaksi ajan eurooppalaista poliittista kuohuntaa, joka oli usein saanut voimansa etnisyyden politisoitumisesta, kansallisuuskysymyksistä. Eurooppalaisten esimerkkien mukaisesti myös meillä Suomessa poliittinen tilanne oli hyvin levoton ja demokraattista järjestelmää haastettiin niin kommunistien kuin äärioikeiston puolelta. 1930-luvun alussa suomalainen äärioikeisto järjestäytyi lapuanliikkeen alle.

Läs mer

Skogsfinnarnas koloniala medbrottslighet?

historiebruk, Nordisk historia, ,

Av: FD Mats Wickström

En färsk akademisk trend är att skriva in Finland och finländare i den västerländska kolonialismens och rasismens historia (se gärna Johan Ehrstedts inlägg i denna blogg för en kritisk diskussion). Projektet påminner om försöken på 2010-talet att fösa in Finlands historia i den europeiska Förintelsehistorien och EU:s metanarrativ, vilka inte fick något större genomslag. Inte minst på grund av att forskarna inte kunde påvisa några nya vägande empiriska rön om Finlands delaktighet i Förintelsen.

I den nyligen utgivna historieantologin Finnish Colonial Encounters: From Anti-Imperialism to Cultural Colonialism and Complicity (2021) är, som titeln antyder, frågan om skuld implicit närvarande även om dess innebörd för den förment banbrytande boken inte närmare diskuteras. Humanister brukar göra gällande att ord(val) har stor betydelse och Cambridge Dictionary definierar ”complicity” som ”involvement in a crime or some activity that is wrong”. Istället begagnar sig bokens redaktörer Raita Merivirta (forskardoktor vid allmän historia vid Åbo universitet), Leila Koivunen (professor i allmän historia vid Åbo universitet) och Timo Särkkä (universitetslektor i allmän historia vid Jyväskylä universitet) i sitt programmatiska inledningskapitel så gott som rakt av av begreppet ”colonial complicity”. Begreppet lanserades 2009 i den feministiska och postkolonialistiska forskningsantologin Complying with Colonialism: Gender, Race and Ethnicity in the Nordic Region. Historikerna Merivirta, Koivunen och Särkkä bjuder inte på någon egen tolkning av begreppet utan utgår från definitionen i Complying with Colonialism i sin egen definition: ”[….] participation in overseas colonialism by a country [min fetning, förklaras nedan] which ’has neither been historically situated as one of the colonial centres in Europe nor has it been an ‘innocent victim’ or mere outsider of the colonial projects’”.

Läs mer

Politisk kultur och social dynamik på storgods i det tidigmoderna Norden

1600-tal, 1700-tal, Nordisk historia, Politisk historia, ,

Av: FD Kasper Kepsu, docenturföreläsning

Godsmiljöer i Norden

Godsmiljöerna i Norden är omväxlande. De omfattar allt från stora slott i renässansarkitektur, till exempel i Skåne och Danmark, till anspråkslösa herrgårdar byggda i trä. Antagligen förknippas herrgårdar ofta med kultur och skönhet, och ses huvudsakligen som kulturhistoriska sevärdheter. Tv-serier, som Downton Abbey och millennieskiftets halvstela klassiker Hovimäki, har samtidigt idealiserat bilden på herrgårdar. Man tänker förmodligen i mindre grad på sociala relationer eller social gemenskap då man talar om herrgårdar. Den sociala biten tonas också i viss mån ned i böcker om herrgårdar, som ofta har en mera kulturhistorisk tyngdpunkt.

Läs mer

Svensk jord i svenska röda händer

1900-tal, Finland, Nordisk historia, Okategoriserade, , , ,

Av: Carl-Erik Strandberg, doktorand i Nordisk historia

”Kultur, språk och allt nationellt är folkets egendom och ingen kan frånröva folket detta. Så länge socialismen icke förverkligats har borgarklassen monopol på alla dessa folkens rikedomar och därmed är såväl minoriteten som majoriteten inom en nation hindrad att leva sitt eget nationella liv”.

Så avslutar den finlandssvenska snickaren Theodor Wennström sin artikel i Folkbladet 5.1.1921. Under inbördeskriget tillskrevs Wennström en ledande roll för de röda i Nyland och lyckades fly till S:t Petersburg efter det finländska inbördeskriget. Väl framme fortsatte han sin politiskt aktiva bana och var med om att grunda teserna för det Finländska Kommunistiska Partiet. Efter 1918 skrev Wennström flertalet artiklar som publicerades i Folkbladet under signaturen ”Th. W-m.” Hans relation till Folkbladet och senare Nya Folkbladet kan beskrivas som tämligen varm, framför allt efter att redaktionen för Folkbladet valde att lösgöra sig från SDP 1920 och ansluta sig som det svenskspråkiga språkröret för det då nybildade, vänstersocialistiska partiet Finlands socialistiska arbetarparti året därpå.

Läs mer

Betty Berghs skrädderi

1800-tal, 1900-tal, Nordisk historia, Okategoriserade,

Av:  FD Anna Sundelin

Betty Bergh konkurrerar med Hr. Kinbergh vad damklädnanden angår, men för inte så många trupper i elden. Respektabelt är dock hvad hon har att visa av kappor och morgonrockar. Äfvenså är de för herrar atsedda (!) schlafrockarna och kostymerna nog så bra att få i julklapp; och om fr. B. håller vad hon lovar, nämligen att vara mycket billig, blir de häller icke så svåra att gifva. Och sina skinnvaror gör hon rentav oemotståndliga genom att till hälften skänka bort dem  – 50 procent vill hon endast ha för dem – hvem går ej in på sådant![1]

Min nyaste förälskelse i forskningssammanhang heter Betty Bergh. Förutom det klingande namnet verkar Betty ha varit en tuff kvinna med många av de kvaliteter som eftersöks i arbetslivet idag: uppfinningsrikedom, uthållighet och initiativförmåga. Betty Bergh ägde ett skrädderi i Vasa i slutet av 1800-talet och i takt med stadens förbättrade kontakter kunde hon erbjuda sina kunder ett ständigt växande utbud och det senaste modet. I september 1883 firades öppnandet av den järnväg som knöt samman Vasa med Tammerfors och därifrån vidare med Helsingfors och S:t Petersburg. Samtidigt trafikerade ångbåtar mellan Vasa och hamnarna i städer som Hangö, Uleåborg, Stockholm, Köpenhamn, Hull och Lübeck.[2] Varor från dessa, och andra städer, samsades om plats på hyllorna i Bettys skrädderi. läs mer