År 1509 står det antecknat i Vadstenadiariet (Vadstena klosters kopiebok) att det omkring dagen för Marie bebådelse (25 mars) kom ett brev från Nådendals kloster som innehöll den fruktansvärda nyheten att 35 systrar och bröder i klostret under föregående höst hade dött i en pestepidemi som hade härjat i klostret. Läs mer
Professor fil.lic.disp. Max Robert Engman avled i sviterna av en långvarig sjukdom torsdagen 19 mars 2020. Maratonlöparen, migrations-, minoritets-, förvaltnings- och imperieforskaren Max Engman var professor i allmän historia vid Åbo Akademi där han under tre decennier satte sin distinkta prägel på historievetenskapens utveckling. Läs mer
Globaliseringen, lär vi studenterna, är lika med sammanlänkningar, nätverk och flöden. Kommunikation över kontinenterna, förbindelser, sammanflätningar, kontakter. Translokala, transregionala, transnationella, transkontinentala, globala. Roland Wenzlhuemer har i sin nya bok Globalgeschichte schreiben: Eine Einführung in 6 Episoden (2017; Doing Global History: An introduction in 6 concepts, 2019) föreslagit sex ingångar – koncept – som (enskilt eller i kombination) kan anläggas för att ur ett globalhistoriskt perspektiv de- och rekonstruera gårdagens spatiala och temporala dimensioner. Läs mer
Med första bandet av sin Svea rikes historia (1747) kom Olof Dalin att röra om ordentligt i den dåtida intellektuella myrstacken. Han utgick här ifrån att Anders Celsius hade rätt som hävdade att vattnet i haven minskade med omkring en centimeter per år. Sverige var inget urgammalt rike eftersom landet legat under vatten ännu några århundraden före Kristi födelse. Därmed blev den storståtliga göticistiska historieskrivningen med Sverige i rollen som folkens urhem omöjlig. Tanken om en långsam och alltjämt pågående vattenminskning stred också mot Bibelns skapelseberättelse. Läs mer
Historikern har ofta ett komplicerat förhållande till “sina” källor. Mycket svett och en del tårar spills över bristerna och luckorna i källmaterialet vi jobbar med. Samtidigt kan ett viktigt “fynd” i arkiven ge en kraftig adrenalinkick och efter den betydande mängden timmar historiker kan jobba med samma källa är det föga överraskande att vi knyter an med källmaterialet och personerna från det förflutna som tar form i dem. Källmaterialet är pusselbitarna vi behöver för att uppfatta bilden av det förflutna. Medan vissa historiker anstränger sig för att hitta tillräckligt många pusselbitar för att kunna urskilja vilket motiv som döljer sig bakom kämpar andra med ett överflöd av bitar, som om någon samlat bitar från tiotals olika pussel i en och samma ask. Då jag läser Johan Ehrstedts text om utmaningarna i arkiven i Bangladesh kan jag inte låta bli att reflektera över mina “egna” källor – i synnerhet en unik källa som jag spenderat otaliga timmar med under de senaste åren: Nixon inspelningarna. Läs mer
I det polariserade samhällsklimatet konfronteras vi allt oftare av orden fascism, nazism, racism, anti-semitism, och främlingsfientlighet. Många är oroade över de fascistiska idéernas återkomst. Extremnationalistiska tankegångar har normaliseras och presenteras som legitima och rumsrena ‘åsikter’ som även måste få utrymme i yttrandefrihetens namn. Oron över radikalisering verkar berättigad, inte minst i ljuset av den hatiska vandalism som Åbo synagoga utsattes för på förintelsens 75-års minnesdag. Hatets närvaro kan skönjas, men motreaktionen fann också en omedelbar uppslutning i hela Finland. Samhällelig indignation på bred front manifesterades. Som ett tecken på vår solidaritet omringades Åbo synagoga av blomster, som en symbolisk mur av kärlek och solidaritet mot hatet. Läs mer
Vårterminen har precis börjat och universitetets korridorer är igen fyllda med studenter och forskare efter julledigheten. Liksom det sjungs i den traditionella julsången så varar ”julen ända fram till påska” och även om det nu ännu är en god bit kvar till påsk så kommer jag i denna text att skriva om händelserna i hansestaden Stralsund under stilla veckan 1525, en vecka som var allt annat än stilla. Det var nämligen då, under det s.k. ”Kirchenbrechen” eller ”Kirchensturm” (Brytningen/stormningen av kyrkorna), som reformationen med full kraft nådde staden. Läs mer
I det sena 1600-talets Åbo begränsades månglerskornas varuhantering: på söndagarna skulle dessa kvinnor endast få sälja tvål, tobak och matvaror. Det här förtäljer en anteckning i det så kallade Dahlströmska kartoteket, ett kortregister som innehåller noteringar bland annat om ärenden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus över klädesmånglerskan Anna Greta Lindströms försäljning under 1770-talet, medan det från 1817 finns en notering om änkan Maria Sanders mångleri-rörelse. Läs mer
I slutet av oktober 1789 ansökte en av Stockholms mest firade skådespelerskor Lisette Stenberg om konkurs. Hon var då engagerad vid Stenborgs teater och hade nått stora framgångar under den korta tid som gått sedan hon debuterade i sångspelet ”Arlequin favorit-sultaninna”, en ”komedi blandad med visor” i april samma år. Läs mer
Det fanns en gång, det var en gång, för länge sedan… När jag inledde mina studier i historia framhävde min lärare att en historisk undersökning inte bör börja på detta sätt. Vi skriver inte berättelser utan dekonstruerar, särskådar och skiljer åt det oväsentliga från det väsentliga i det förflutna. ”Hur det egentligen hände,” förvisso. Till källorna, till ursprunget, gräva så djupt som det bara är möjligt. Historieforskningen med tyngdpunkt på den senare delen av det sammansatta ordet hade förädlat den källkritiska metoden och även framställningen. Läs mer
