Globaliseringens gulbleke ryttare (2): Två decennier av lidande i norra Ghana

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

För generationen som föddes i Voltabäckenet i dagens norra Ghana och södra Burkina Faso år 1899 var 1900-talets två första årtionden en koncentration av endogena och exogena stressfaktorer av hittills okänd omfång och intensitet, det senare framför allt i form av svåra epidemier och epizootier (djursjukdomar). Deras föräldrar hade upplevt den stora boskapsdöden (boskapspest) under förra hälften av 1890-talet och sett hur miljontals afrikanska vandringsgräshoppor våg efter våg svepte över regionen i slutet av 1890-talet. Därtill kom Babatus och Samoris slavräder som riktade sig mot konkomba och ”Grunshi” eller de statslösa etniska grupperna som levde i Voltabäckenet. Läs mer

”At last the Influenza is on us, and has caught us as unprepared as ever.”

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allmän historia

I historien om pandemier kommer coronaviruset eller COVID-19 definitivt att få sitt eget kapitel, men tiden är inte ännu mogen för det kapitelutkastet. Istället blickar historikern tillbaka på sitt material och finner den spanska sjukan, som också den har ett kapitel i boken. I mitt material dyker den spanska sjukan upp på Guldkusten, i dagens Ghana, i kölvattnet av det första världskriget. Continue reading

”Så borde ni veta hur här står till i landet” – svåra tider i Nådendals kloster

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

År 1509 står det antecknat i Vadstenadiariet (Vadstena klosters kopiebok) att det omkring dagen för Marie bebådelse (25 mars) kom ett brev från Nådendals kloster som innehöll den fruktansvärda nyheten att 35 systrar och bröder i klostret under föregående höst hade dött i en pestepidemi som hade härjat i klostret. Läs mer

Professor Max Engman in memoriam

Av: FD Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Professor fil.lic.disp. Max Robert Engman avled i sviterna av en långvarig sjukdom torsdagen 19 mars 2020. Maratonlöparen, migrations-, minoritets-, förvaltnings- och imperieforskaren Max Engman var professor i allmän historia vid Åbo Akademi där han under tre decennier satte sin distinkta prägel på historievetenskapens utveckling. Läs mer

Globaliseringens gulbleke ryttare

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Globaliseringen, lär vi studenterna, är lika med sammanlänkningar, nätverk och flöden. Kommunikation över kontinenterna, förbindelser, sammanflätningar, kontakter. Translokala, transregionala, transnationella, transkontinentala, globala. Roland Wenzlhuemer har i sin nya bok Globalgeschichte schreiben: Eine Einführung in 6 Episoden (2017; Doing Global History: An introduction in 6 concepts, 2019) föreslagit sex ingångar – koncept – som (enskilt eller i kombination) kan anläggas för att ur ett globalhistoriskt perspektiv de- och rekonstruera gårdagens spatiala och temporala dimensioner. Läs mer

Tänka motströms kan vara stort

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus i Nordisk historia

Med första bandet av sin Svea rikes historia (1747) kom Olof Dalin att röra om ordentligt i den dåtida intellektuella myrstacken. Han utgick här ifrån att Anders Celsius hade rätt som hävdade att vattnet i haven minskade med omkring en centimeter per år. Sverige var inget urgammalt rike eftersom landet legat under vatten ännu några århundraden före Kristi födelse. Därmed blev den storståtliga göticistiska historieskrivningen med Sverige i rollen som folkens urhem omöjlig. Tanken om en långsam och alltjämt pågående vattenminskning stred också mot Bibelns skapelseberättelse. Läs mer

Källan som aldrig sinar och historikerns pusselbitar

Av: Oscar Winberg, doktorand i Allmän historia

Historikern har ofta ett komplicerat förhållande till “sina” källor. Mycket svett och en del tårar spills över bristerna och luckorna i källmaterialet vi jobbar med. Samtidigt kan ett viktigt “fynd” i arkiven ge en kraftig adrenalinkick och efter den betydande mängden timmar historiker kan jobba med samma källa är det föga överraskande att vi knyter an med källmaterialet och personerna från det förflutna som tar form i dem. Källmaterialet är pusselbitarna vi behöver för att uppfatta bilden av det förflutna. Medan vissa historiker anstränger sig för att hitta tillräckligt många pusselbitar för att kunna urskilja vilket motiv som döljer sig bakom kämpar andra med ett överflöd av bitar, som om någon samlat bitar från tiotals olika pussel i en och samma ask. Då jag läser Johan Ehrstedts text om utmaningarna i arkiven i Bangladesh kan jag inte låta bli att reflektera över mina “egna” källor – i synnerhet en unik källa som jag spenderat otaliga timmar med under de senaste åren: Nixon inspelningarna. Läs mer

Anti-fascism, solidaritet, och blomsterkransen kring Åbo synagoga

Av: Kasper Braskén, forskardoktor

I det polariserade samhällsklimatet konfronteras vi allt oftare av orden fascism, nazism, racism, anti-semitism, och främlingsfientlighet. Många är oroade över de fascistiska idéernas återkomst. Extremnationalistiska tankegångar har normaliseras och presenteras som legitima och rumsrena ‘åsikter’ som även måste få utrymme i yttrandefrihetens namn. Oron över radikalisering verkar berättigad, inte minst i ljuset av den hatiska vandalism som Åbo synagoga utsattes för på förintelsens 75-års minnesdag. Hatets närvaro kan skönjas, men motreaktionen fann också en omedelbar uppslutning i hela Finland. Samhällelig indignation på bred front manifesterades. Som ett tecken på vår solidaritet omringades Åbo synagoga av blomster, som en symbolisk mur av kärlek och solidaritet mot hatet. Läs mer

Då reformationen kom till Stralsund – ”Stralsunder Kirchenbrechen” och klostret Marienkrones öde

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

Vårterminen har precis börjat och universitetets korridorer är igen fyllda med studenter och forskare efter julledigheten. Liksom det sjungs i den traditionella julsången så varar ”julen ända fram till påska” och även om det nu ännu är en god bit kvar till påsk så kommer jag i denna text att skriva om händelserna i hansestaden Stralsund under stilla veckan 1525, en vecka som var allt annat än stilla. Det var nämligen då, under det s.k. ”Kirchenbrechen” eller ”Kirchensturm” (Brytningen/stormningen av kyrkorna), som reformationen med full kraft nådde staden. Läs mer

Bytte månglerskan kön? Om ett kartotek och dess kikhål in i det förflutna

Av: Ann-Catrin Östman, akademilektor i historia

I det sena 1600-talets Åbo begränsades månglerskornas varuhantering: på söndagarna skulle dessa kvinnor endast få sälja tvål, tobak och matvaror. Det här förtäljer en anteckning i det så kallade Dahlströmska kartoteket, ett kortregister som innehåller noteringar bland annat om ärenden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus över klädesmånglerskan Anna Greta Lindströms försäljning under 1770-talet, medan det från 1817 finns en notering om änkan Maria Sanders mångleri-rörelse. Läs mer