Kulturhistoriska perspektiv på kroppar: Erfarenheter från en konferensresa till Potsdam

från fältet, konferenser

Av: Josefine Sjöberg, doktorand

I stekande sensommarvärme anordnades den 16:e årliga konferensen för International Society for Cultural History (ISCH) i Potsdam, Tyskland. Temat för konferensen var kroppslighet och förkroppsligad historia, embodied histories. Under tre fullspäckade dagar gavs totalt 55 sessioner, där man kunde förkovra sig i frågor såsom kroppsliga ideal och performanser, känslor, våld, politik, sport, sjukdomar och funktionshinder, och mycket mer. Konferensen utgjorde en inspirerande möjlighet för mig att fundera kring mitt eget forskningsämne ur ett nytt perspektiv. På vilket sätt kan fokus på kroppslighet bredda förståelsen av det förflutna?

Läs mer

”Det våras för högern” – hur Hitlers maktövertagande 1933 betraktades bland högern i Sverige

1900-tal, Nordisk historia, Sverige,

Av: Niclas Mossberg, doktorand

På torsdagskvällen den 16 maj arrangerade Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (AraB) i Huddinge, strax utanför Stockholm, ett zoom-evenemang om Erik Sandbergs aktuella bok Väckelsens vår. När Hitler formade Sverige (2024). Det inleddes med att journalisten och författaren talade fritt om sin bok under 30 minuter för att sedan avslutas med en frågestund under ledning av arkivets biträdande forskningsledare Jonas Söderqvist.

Läs mer

Reklamens kolonialistiska historia

1800-tal, 1900-tal, Finland, konsumtionshistoria, , ,

Av: Sandra Waller, doktorand

Idag omges vi av mer bilder än någonsin förr—och många av dessa bilder är reklam. Reklambilder är en stor del av dagens samhälle, och kan ge fascinerande inblickar i historien. Var hittades reklam, vilka varor gjordes det reklam för, och hur såg reklamen ut? Och när började man överhuvudtaget göra reklam för varor?

Reklamens historia är intimt förknippad med kolonialismen. Anne McClintock, i ”Soft-soaping Empire: Commodity Racism and Imperial Advertising” (Imperial Leather, 1994), skriver om den imperialistiska rivaliteten mellan Storbritannien gentemot USA och Tyskland som i slutet av 1800-talet ledde till ett markant uppsving för reklam, som före det i regel hade ansetts vara förmätet. McClintock redogör för tvålen, som var en av de första handelsvarorna som började säljas som imperialistiskt monopol, och hur element i reklam blir fetischer, alltså att objekt (i det här fallet tvål) tillskrivs mystiska, gudalika egenskaper. Rastillhörighet blir också en fetisch i reklam; ras kan representera spänningar mellan det civiliserade och det vilda, det imperialistiska och det koloniala, mellan det rena och det smutsiga, mellan det framåttänkande och det tidlösa.

Läs mer

Åbo som gränsstad i det ryska imperiet – övervakning och kontroll av utlänningar i början av 1800-talet

1800-tal, Finland, Nordisk historia, Ryssland, ,

Av: docent Johanna Wassholm

I Åbo länsstyrelses arkiv finns en tjock bok med titeln Förteckning öfver från landet förviste personer, eller sådane hvilka blifvit efterlyste 1815–1862. I alfabetisk ordning listar den hundratals utlänningar som har förvisats från det ryska riket – eller som inte får släppas in över dess gränser. Boken är ett av många dokument som belyser de förvisningar och avvisningar jag undersöker i forskningsprojektet Vågor av förvisning – reglering och praktiker i norra Europa ca 1450–1850.

Läs mer

Klädd för framgång

Europa, Finland, konsumtionshistoria, ,

Av: Anna Sundelin, FD

”I’m gonna get dressed for success”

Sjöng Marie Fredriksson i Roxette år 1988 och vi som var med på den tiden skrålade med. Men vad menas egentligen med att klä sig för framgång? Historiskt sett har svaret på frågan varierat beroende på flera olika faktorer. Tidvis har till exempel överflödsförordningar styrt klädseln och kraftigt begränsat de lägre klassernas möjligheter att klä sig moderiktigt samtidigt som förväntningarna på andra grupper i samhället varit höga.  I det tidigmoderna Europa fanns det bland annat lagar som förbjöd andra än adelspersoner att pryda sina kläder med päls, spets och pärlor, dekorationer som alla signalerade framgång.

Läs mer

Att översätta svenska till svenska: nyckelord i historisk forskning

1700-tal, Finland, Gästforskare, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Sari Nauman, docent

Oftast tycker jag att det går bra, arbetet med källorna. Jag förstår vad jag läser, jag förstår hur jag ska förklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som först verkar litet men sedan långsamt växer sig allt större. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det släpps jag inte in. Jag kan rycka på axlarna och försöka gå vidare, men närvaron av nyckeln kommer därefter att fortsätta pocka på min uppmärksamhet och viska att det finns något mer än vad jag ser: källmaterialet innehåller något jag ännu inte har förstått. Det handlar om ord som har olika innebörd då och nu, som inte enkelt låter sig överföras mellan tidsperioder: nyckelord.

Läs mer

Bomarsunds fästningsområde – en plats för allt

1800-tal, Europa, Finland, från fältet,

Av: Malin Stengård, doktorand

Vad ryms på en plats? Det avgörs så klart helt av om en endast tänker på en fysisk plats med en tydlig geografisk avgränsning inom vilken det ryms en begränsad mängd materiella objekt och strukturer. Eller om en också lägger på ett immateriellt lager som rymmer olika normer, praktiker och meningsskapande relationer som fyller platsen med olika betydelser.

Läs mer

200 år av tidnings- och samhällshistoria – ett unikt och lärorikt projekt

1800-tal, 1900-tal, Finland,

Av: Christoffer Holm, doktorand

De senaste tio åren har otaliga företag, föreningar och andra samhällsaktörer i Finland firat 100 år av verksamhet. Många av dem grundades kring eller kort efter Finlands självständighet år 1917. Det var en naturlig utveckling i det nyblivet självständiga landet. Nya institutioner behövdes och flera företag såg möjligheter i ett friare, mer entusiastiskt och mer tillväxt- och västfokuserat samhällsklimat. 

Men även om Finland på många sätt förändrades och tog sina första steg som autonom stat hade många samhälleliga aktörer givetvis existerat även innan 1917. Mycket var visserligen begränsat av det ryska väldet och samhällsmaskineriet var hämmande. Ekonomin var svag och befolkningen liten. Efterfrågan på produkter och tjänster, eller kunskap och nyheter, var heller inte lika stor som den skulle bli under 1900-talet. 

Allt det här hade ändå ingalunda hindrat vissa samhällsfunktioner från att blicka framåt, att inleda sin verksamhet och kämpa vidare genom förryskning och en inskränkande samhällsatmosfär. En av aktörerna som hade uppkommit under den här tiden och dessutom överlevt ekonomiska svackor, krig, olyckor och illvilja var en liten svenskspråkig tidning i staden Åbo: Åbo Underrättelser, även känd som ÅU.

Läs mer

Porkalaparentesen – ett kalla krigets drama vid Helsingfors tröskel

1900-tal, Finland, från fältet, Kalla kriget, Ryssland

Av: Rasmus Marjanen, doktorand

”Vad snön dolde i Porkala” löd rubriken i Hufvudstadsbladet den 5.5.1956, den första våren efter återlämnandet. Vad man syftade på var den enorma förstörelse som ryssarna lämnat efter sig, vars slutliga omfattning blev tydlig först när snön smalt. Vid det här laget hade Sovjetunionen ockuperat Porkala i elva långa år, en period som blev avsevärt kortare än de planerade femtio åren som det tunga fredsavtalet inledningsvis hade stipulerat. Under denna period lyckades ryssarna ändå lämna grova och bestående spår i landskapet på arrendeområdet som omfattade cirka tusen kvadratkilometer mark- och vattenområden och som år 1944 vid tidpunkten för överlämnandet hade kring 8 000 invånare.

Läs mer