Elävä ja liikkuva kuva historiantutkimuksessa

1800-tal, 1900-tal, Europa, Finland, Historiekultur

Av: FM Fanny Reinikka 

Vanhat elokuvat ja valokuvat ovat tallentaneet menneisyyttä niin liikkuvan kuin pysähtyneen kuvan avulla. Niiden avulla avautuu kokonaan uusi visuaalinen maailma ja mahdollisuus tarkastella esimerkiksi menneisyydessä eläneitä ihmisiä sekä eri paikkoja. Voiko oma tutkimusaihe tulla eläväksi visuaalisen tai audiovisuaalisen materiaalin avulla? Kuinka esimerkiksi vanhojen elokuvien avulla voidaan löytää jotakin, mikä on saattanut jäädä muissa lähteissä näkymättömäksi? Näitä kysymyksiä pohdin oman tutkimusaiheeni kohdalla. Voisiko kirjallisten lähteiden tukena käyttää kuva-aineistoa tai elokuvaa? Toisaalta, vaikka elokuvaa tai kuvaa ei suoraan käyttäisi tutkimuksen lähteenä, se voi tarjota kiinnostavan mahdollisuuden kurkistaa aikalaisten luomaan käsitykseen heidän nykyhetkestään.

Läs mer

Ett historiskt perspektiv på visionen om att bygga en bro över Kvarken

1900-tal, Finland, Nordisk historia, Politisk historia, ,

Av: Christian Sourander, doktorand

En bro över Kvarken är en vision som har diskuterats i tiotals år av politiker i både Finland och Sverige, flera utredningar har gjorts och många olika sorters argument för att bygga bron har presenterats. Före Rysslands anfallskrig i Ukraina som inleddes år 2022 så var det handelspolitiska argumentet i fokus, bron antogs fungera som en central del av en nordisk sträckning i en handelsväg som skulle gå genom Eurasien till Finland och Sverige och fram till isfria norska atlanthamnar. Men när handeln med öst blev satt på undantag p.g.a kriget aktualiserades i stället ett finländskt säkerhetspolitiskt argument för byggandet av bron. Detta arguments synliggjordes under det finländska riksdagsvalet våren 2023 när kandidaterna i Vasa valkrets som understödde brovisionen menade att Finlands säkerhetspolitiska situation kräver en fast förbindelse över Kvarken. Enligt förespråkarna av visionen behövs en bro som en del av en landbaserad länk genom Sverige och Norge till Atlanten som kunde användas för att få tillgång till försörjning under kristid och militär hjälp från väst. Denna inomnordiska länk kunde användas ifall de havsbaserade lederna i Östersjön skulle vara ur bruk under kristid, t.ex. genom krigshandlingar riktade mot handelsfartyg.

Läs mer

Jakten på historisk kontext

aktualiteter, Globalhistoria,

Av: Jonas Ahlskog, FD

Under höstens grundkurser i historia har jag otaliga gånger hänvisat till att en händelse eller handling skall ’förstås i sin historiska kontext’. Här är jag i gott sällskap: kulturhistorikern Peter Burke har (rätt) nyligen framhållit idén om att ’förstå i kontext’ som historieforskarens favoritslogan, lika användbar som den är obestämd. Om inte sloganen skall förbli ett sätt att slentrianmässigt förutsätta det som skall förklaras, så måste man fråga: vilken är den historiska kontexten? Det förflutna är trots allt frånvarande, så dess ’kontext’ är alltid en rekonstruktion som historikern måste leda i bevis. Studenterna borde därför genast få sig till livs att hänvisningar till ’kontext’ inte är någon universallösning som genast förmår räta ut alla frågetecken; i stället borde hänvisningen sporra till följdfrågor: vilken kontext, och varför just denna?

Faktum är också att den moderna historievetenskapens utveckling är nära förbunden med ibruktagandet av nya perspektiv och begrepp för att redogöra för ’historisk kontext’. Ett bra exempel i samtiden är globalhistoria. Som många andra ’nya’ inriktningar är globalhistorien en reaktion på upplevda brister kring hur tidigare historieforskning uppfattat händelsernas kontext. Likt socialhistoria på 1960-talet är globalhistoria en motrörelse, men det som den reagerar på främst är inte historia uppifrån. Kritiken gäller istället fokuset på nationens historia och Europa inom historieforskningen. Så gott som alla globalhistoriker hänvisar till ’global kontext’ som ett botemedel mot historieforskningens metodologiska nationalism och eurocentrism.

Läs mer

Förvisning – straff eller benådning?

1500-tal, 1600-tal, Nordisk historia, Trolldomsprocesser, , ,

Av: Marko Lamberg, FD

Den 17 mars 1597 förhörde Arboga rådstugurätt en kvinnlig tjuv, Karin Hendriksdotter vid namnet. Hon hade stulit klädesplagg, matvaror och andra saker från åtskilliga människor och sålt en del av stöldgodset vidare. Karin berättade att hon var född i Kurina by i Virmo socken i Finland – Karin använde dock den finska formen Mynämäki, vilket tyder på att hennes modersmål var finska. Hon avslöjade att hon redan hade blivit straffad för stölder i Stockholm, Uppsala och Söderköping: i de två förstnämnda städerna hade hon fått stå vid skampålen och samma straff skulle ha drabbat henne även i Söderköping, men där hade två borgarhustrur tyckt synd om henne och bett nåd för henne.

Läs mer

Ofullbordade och avbrutna skrivprojekt

1700-tal, 1800-tal, 1900-tal, Afrika, aktualiteter,

Av: Professor Holger Weiss

För en tid sedan, det var säkerligen under sommaren ifjol, läste jag Thomas von Steinaeckers bok Ende Offen. Das Buch der gescheiterten Kunstwerke (2021). Jag tänkte då redan att tematiken som behandlades i boken – essäistiska funderingar, oftast tankeväckande djupdykningar, över varför en författare, en konstnär eller en tonsättare inte kom att fullborda sitt verk – öppnar upp för egna självkritiska betraktelser över varför egna skrivprojekt landade i skrivbordslådan. Eller knappast kan man mera tala om skrivbordslådan; utkasten finns som nollor och ettor på HD-disketter, gamla hårdskivor, CD-skivor och i en del fall till och med som utskrivna rudiment undanstoppade i någon mapp hemma eller i mitt arbetsrum. I de förra fallen är sannolikheten för att jag eller någon annan kommer att genomföra en räddningsoperation och konvertera dem till en idag läs- och bearbetbar text lika med noll och för att underlätta diverse spekulationer om existensen av möjliga halvfärdiga texter som kunde tas fram så har jag under årens lopp gjort mig av med HD-disketterna. I de senare fallen samlar de på damm (men knappast något annat) liksom även mapparna med de otaliga kopiorna av arkivhandlingar och annat material som jag under år(tiond)en samlat på mig när jag gett mig i kast med olika skrivprojekt.

Läs mer

Insekterna uti vår oeconomie eller hushållning

1700-tal, Allmän historia, Globalhistoria, , ,

Av: Laura Hollsten, docent

Förhållandet mellan människor och andra djur präglas av människors strävanden att dra nytta av djuren. Förhållningsättet märks i tidigmoderna naturalhistoriska verk som handlar om insekter. I april 1744 höll brukspatronen och naturalhistorikern Charles De Geer (1720–1778) ett tal om insekters nytta för Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. I talet med titeln Tal om nyttan, som insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss behandlar De Geer insekter som kunde användas som medicin, färgämnen, föda och för andra ändamål. Läs mer

Kriget i Ukraina i perspektiv

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Europa,

Av: Professor Martin Hårdstedt

Den 24 februari 2022 vände historien. Ryssland inledde ett fullskaligt anfallskrig mot ett av sina grannländer Ukraina. Inte sedan andra världskriget har ett så omfattande krig utkämpats i Europa. Vi måste jämföra med Koreakriget eller kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet för att hitta militära konflikter av samma dimensioner. Krigsutbrottet markera ett definitivt brott i den europeiska utvecklingen sedan Sovjetstatens sammanbrott i början på 1990-talet. Ryssland hade redan i och med annekteringen av Krim 2014 och det frammanade kriget i östra Ukraina ställt sig utanför folkrätten och tanken på respekt för andra staters suveränitet. I och med anfallet i februari 2022 tog Putinregimen steget fullt ut. Hur och när kriget kommer att sluta vet ingen. Allt tyder på ett långt blodigt krig med hundratusentals döda soldater och civila. Framtiden ter sig mycket oviss.

Satt i perspektiv finns flera saker att ta fasta på när det gäller kriget i Ukraina. Historien kan användas för att skapa en större förståelse för vad som pågår. Att tala om kriget i Ukraina som ett totalt krig är relevant i flera avseenden. I historieforskningen definieras totalt krig på flera sätt. Användandet av begreppet har både sina tillskyndare och sina kritiker. Men låt oss trots detta prova en analys. Begreppet ”det totala kriget” myntades tydligast av den tyska fältmarskalken Erich Ludendorff i hans Der Totale Krieg (1935). Även om hans definition var tydligt socialdarwinistisk, och svår för många av oss att förstå idag, är hans brutala definition användbar. Han såg att framtidens krig skulle hota en nations existens. Därför måste kriget föras med insats av hela nationens resurser och med en brutalitet och våldsanvändning som inte tar hänsyn till några juridiska eller moraliska begränsningar. Hur stämmer detta in på kriget i Ukraina?

Läs mer

En kunskapshistorisk vecka i Lund

från fältet, Nordisk historia, Sverige, , ,

Av: Josefine Sjöberg, doktorand

Vid Lunds universitet har under de senaste dryga tio åren vuxit fram en forskningsmiljö kring det nya fältet kunskapshistoria. Fältet rymmer en stor bredd av forskning, både om kunskap som större samhällsfenomen och kunskap som en del i människors liv. Jag hade nöjet att få fördjupa mig i de här frågorna under den Kunskapshistoriska sommarskolan, som ordnades i Lund en vacker sensommarvecka i augusti. Bland deltagarna fanns elva doktorander från fem olika nordiska länder. Vi hade väldigt olika avhandlingsteman, allt från norska polisväsendet till färöiska fiskeribiologer, och vissa deltagare företrädde även andra discipliner än historia. Men det som förenade oss var att kunskap på något sätt spelar en roll för hur vi närmar oss våra forskningsobjekt. Sommarskolan erbjöd ett tillfälle att fördjupa oss i olika sätt att anlägga kunskapshistoriska perspektiv och vad det kan tillföra ens forskning.

Läs mer

Stadens soundtrack och förstadslivets vardag

1800-tal, Finland, Nordisk historia, , , , ,

Av: Niklas Rapo, doktorand

Sedan 60-talets poprevolution har staden spelat en viktig roll inom musiken. Det urbana livet har fungerat som fond, men det finns också otaliga låtar med djupare betraktelser om stadsrummet och om hur man formas av sin omgivning och de omständigheter man lever i. Listan på kända beskrivningar av det urbana kan göras evigt lång, från Petula Clarks drömmar och fantasier om Downtown till Springsteens gängbråk i Jungleland. Ingen genre har ändå drivit det rumsliga lika långt som rapmusiken där den urbana alienationen ofta är central. Det egna kvarteret eller stadsdelen används flitigt som markör och beskrivs ofta som en egen verklighet där någon annan än myndigheterna gör reglerna och som på sätt och vis är frånskild resten av världen: centrum finns i marginalen och skapandet är en sorts revolt. Medan det är klart att genrens rötter finns i ett utanförskap så är det numera ofta också frågan om en genrespecifik jargong.

Läs mer

En lyckad läsning

aktualiteter, Samtidshistoria, , ,

Av: fil. mag. Martin Pettersson

Historiker har ett speciellt förhållande till läsning som aktivitet. Att läsa är inte endast ett sätt att närma sig största delen av det historiska källmaterialet, det är också ett ideal. Historikern bör läsa och underförstått tycka om att läsa. Annars är det helt enkelt svårt att göra det vi gör. Men vad utgör en lyckad läsning och varför är läsning en av de viktigaste sakerna vi gör men samtidigt något vi ogärna skriver ut att vi sysslar med?

Läsningen som aktivitet bedöms emellanåt på ett motstridigt och därför också intressant sätt, både i daglig diskussion och mer specifikt inom den akademiska världen. Titt som tätt dyker det i nyhetsmedian upp inlägg om personer som läser över hundra böcker per år eller om hur just du kan läsa snabbare. Här blir läsningen något mätbart; mängden sidor och böcker avgör hur lyckad läsningen är. Det är mindre relevant vilka texter som läses. Inom den akademiska sfären finns dessa kvantitativa tendenser närvarande, inte minst då det gäller att ha en visuellt gedigen bibliografi. Men i högre grad får åtminstone denna skribent känslan av att en lyckad läsning inom det akademiska antyder en läsning av de rätta texterna. Det finns en tyst kunskap om vilka texter man förväntas ha läst och kan ta ställning till i det man skriver inom sitt eget fält. Läsningen som aktivitet är sekundär, det som läses blir relevant endast i den mån det kan tillfogas det man skriver.

Läs mer