Kopia av byst föreställande Thukydides

Historiska fakta enligt Thukydides

Av: Henrik Herlin, studerande, allmän historia

Våren 431 f.Kr. stod den första striden. Med hjälp av list lyckades 300 tebaner ta sig in i Plataia nattetid och skrämde på det sättet invånarna att ansluta sig till dem utan strid. Överenskommelsen varade dock inte länge. Plataierna insåg att tebanerna inte var särskilt många och att det borde vara möjligt att besegra dem om de agerade taktiskt. I hemlighet slog de därför in väggarna mellan sina hus för att kunna röra sig genom staden utan att upptäckas. På gatorna ställde de också upp vagnar som fungerade som barrikader. Nästa natt slog de till. Soldaterna anföll tebanerna medan kvinnor och slavar under rop och skrik kastade sten och tegel på inkräktarna, som på grund av mörker och bristande lokalkännedom snart kände sig tvungna att fly ur staden. Murens portar hade dock stängts, så de blev tvungna att hitta andra vägar ut ur kaoset. Många hoppade från muren till sin död, andra höggs ner på någon mörk sidogata. Det största antalet sprang in i en byggnad som låstes efter dem, och var därmed fångar.

läs mer

Lucia Olofsdotter – storgodsägare och sponsor av Nådendals kloster

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

Vi är nu inne i mars med internationella kvinnodagen 8.3, men också ”women’s history month” som fick sin början 1981 i USA och som numera uppmärksammas internationellt. Det är en månad med fokus på kvinnors historia med anledning av att kvinnor (alltjämt) är alldeles för osynliga i det allmänna historiemedvetandet, exempelvis i skolundervisningen. Med anledning av detta tänkte jag lyfta fram en av de många inflytelserika kvinnor som figurerar i min forskning om Birgittinkloster på 1400-talet, nämligen frälsekvinnan Lucia Olofsdotter (Skälge) som var Nådendals klosters främsta understödjare. läs mer

Riksarkivet

”Land ska med lag byggas”

Av: fil.dr Charlotte Cederbom,  forskardoktor i Nordisk historia

En av de allra främsta källorna till svensk medeltid är lagarna. Bevarade, helt eller delvis, finns åtminstone tolv landskapslagar (eftersom olika landskap hade varsin lag), ett par landslagar (som skulle gälla för hela kungariket) och ett par stadslagar (som gällde i städerna). Lagtexterna har sedan de transkriberades för över ett sekel sedan legat till grund för många hyllmeter av forskningslitteratur och fortsätter alltjämt att inspirera till nya studier.

Läs mer

En mer ödmjuk syn på det förflutna

Av: Christoffer Holm, doktorand i Allmän historia

Historisk naivitet är ett tankeväckande begrepp. Faktum är att jag själv aldrig hade hört begreppet innan jag läste den populärvetenskapliga boken Hardcore History av Dan Carlin. Begreppet framkom heller inte i boken, men då jag efteråt försökte sammanfatta den tematik jag nyss läst om, kom begreppet till mig. Då visste jag ännu inte hur vanligt det var, eller om det överhuvudtaget existerade. Trots det var jag ganska säker på att det skulle finnas en uppsjö debatter där det används, men tydligen hade jag ganska fel. En snabb sökning på Google gav begreppet enbart 2 600 träffar på engelska och knappt 100 på svenska, danska och norska tillsammans.

Begreppet kan därför knappast ses som vare sig etablerat eller vanligt, varken i den akademiska världen eller i folkmun, men är trots det både användbart och till och med högaktuellt just nu. Enligt mig kännetecknas historisk blåögdhet ofta av godtrogenhet, men också brist på ödmjukhet och insikt. Vi kan både uppskatta och använda oss av historisk kunskap, men misslyckas trots det med att ta dess lärdomar till oss. Läs mer

Exotism som tränger sig in under huden

Av: Marika Kivinen, doktorand, allmän historia

En av de sista dagarna av jullovet sätter jag mig i soffan framför brasan i en hyrstuga med den finska översättningen av boken Le mariage de Loti, skriven av Pierre Loti. Originalet, som även blev känt under namnen Tahiti och Rarahu, utkom 1880. Den finska översättningen utgavs 1917 under namnet Lotin avioliitto och sju år senare gavs boken ut på svenska med titeln Rarahu: en kärleksroman från Söderhavsöarna. Jag vänder mig till min syster och konstaterar:

Det här är en av de stora fröjderna med att vara historiker. Jag kan ta tag i en över hundra år gammal bok. Den både känns och doftar annorlunda.

För mig känns den över hundra år gamla boken exotisk — den är från en annan tid och en annan plats. En liknande effekt ville författaren Pierre Loti åstadkomma med sina romaner.

Boken läser jag som en del av mitt avhandlingsarbete. Avhandlingen behandlar exotism och kolonialism i finländsk och tysk klassisk sångmusik. Jag studerar ämnet genom att planera konserter med detta tema, genom att framföra sångerna, begrunda den konstnärliga processen, musik- och textanalys och genom att studera verkens historiska kontext(er). Läs mer

Familjen Gezelius under stora ofreden

Av: Robin Engblom, doktorand i Nordisk historia

I mars 1710 packade biskopen Johannes Gezelius den yngre ihop sina ägodelar i Åbo och flyttade till Stockholm i all hast. Ryssarna hade redan invaderat Viborg, och närmade sig därefter Helsingfors. Det stora nordiska kriget hade härjat i tio år, och efter nederlaget i Poltava hade svenskarna tvingats till reträtt på östfronten. Johannes Gezelius (1647–1718) var då biskop vid Åbo stift och prokansler vid Kungliga Akademien i Åbo. Därtill förvaltade han flera gods längs den finska västkusten, och ett pappersbruk i Pojo som nu tvingades flytta till Sverige. Läs mer

Tecknade serier som historisk källa

Av: Sandra Waller, doktorand i Nordisk historia

Att se tecknade serier som historisk källa är inte något nytt, men tecknade serier är ändå kanske inte ett lika självklart forskningsobjekt för historiker som andra litterära källor. Serier passar för den delen inte så prydligt in i litteraturbegreppet heller – trots att serier har en anrik historia och har fått allt större anseende inom kulturkretsar. Det är inte bara comic strips längre, det är också graphic novels. Läs mer

Kristallnatten 1938 och finlandssvenskarna

Av: Matias Kaihovirta, forskardoktor i Politisk historia, Helsingfors Universitet

Den 7 november 1938 stegade den polsk-judiske flyktingen Herschel Grynszpan in på den tyska ambassaden i Paris och sköt den tyske legationssekreteraren Ernst vom Rath som skulle avlida två dagar senare till följd av skottskadorna. Motivet var personlig hämnd och följden blev den första omfattande våldsamma judepogromen i Nazityskland som ägde rum natten mellan 9–10 november 1938. Händelsen har gått till historien som kristallnatten och markerade början på nazisternas förintelse av Europas judar under andra världskriget. Läs mer

Kvicksilver i läkekonst, vetenskap och hantverk i Åbo på 1700-talet

Av: Laura Hollsten, universitetslärare i Allmän historia

Då kapten Petter Claesson passerade Öresundtullen på vägen från Amsterdam till Åbo i juli 1774, deklarerade han bland annat tobak, kryddor, färgämnen och papper i tullen. Tobak, kryddor och färgämnen är ofta förekommande produkter i Öresunds tullregister över varor på väg till Åbo. Men utöver dessa tullade Claesson också 50 skålpund (ca. 21 kilo) kvicksilver. Även om kvicksilver inte var en lika vanlig handelsvara som tobak och kryddor, betraktades kvicksilver som en nödvändig substans med många användningsområden på 1700-talet. Läs mer

”Say cheese!”

Av: Anna-Sundelin, FD, forskare i historia

Liksom nu förtiden då större delen av den civiliserade mänskligheten är försedd med fickur, så skall också i en snar framtid fotografiska apparaten blir vår ständiga följeslagare, inpassad i en plånbok, ett lorgnettetui, en käpp, en hatt, ja kanske som rosett i ett knapphål. För Niépces och Daguerres lärjungar är inget mer omöjligt. Ännu en kort tid, och mänskligheten, som befolkar vårt klot, är delad i två klasser: fotograferande och de som låta fotografera sig. (Nya Pressen 1.10.1890, s. 3).

Så rapporterade en entusiastisk korrespondent från den amatörfotografikonferens som ordnades i slutet av september år 1890 i Berlin. Under konferensen, den första i sitt slag, hade det stått klart att fotografering inte längre var något som enbart var till för de fåfänga utan nu även hade blivit  ”ett viktigt värktyg (sic)  i konstens, vetenskapens, samhällets hand” fullt jämförbart med  uppfinningar så som ångmaskinen, järnvägen och telefonen. Läs mer