Historiebruk och politik i videospelet Ghost of Tsushima

7 oktober, 2020Allmän historiahistoriebruk, Japan, spelHistorikerbloggens Administratör

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allmän historia

Den 17 juli 2020 släppte Sony Interactive Entertainment PlayStation 4-spelet Ghost of Tsushima, som utvecklats av Sucker Punch Productions och som varit föremål för spekulation och debatt inom videospelsmedielandskapet sedan det planerade projektet offentliggjordes i oktober 2017. Sedan släppet har spelet fått mycket positiva recensioner – till exempel ligger dess recensionsmedeltal vid aggregatorn Metacritic i skrivande stund vid 83/100 för kritikerrecensioner och 9.2/10 för konsumentrecensioner. Att Ghost of Tsushima är en mycket framgångsrik produkt står alltså klart, men det som gör spelet intressant för oss historiker är skärningspunkten mellan spelutvecklarnas historiebruk och konsumenternas förväntningar. I skapandet av en historiskt inspirerad spelmiljö spelar såväl kulturella beröringspunkter som politik och marknadsförutsättningar in. Läs mer

Lectio praecursoria 4.9.2020

15 september, 2020Lectio praecursoria, Nordisk historiadisputation, Finska Ångfartygs Aktiebolaget, fredskris, sjöfartshistoriaHistorikerbloggens Administratör

Av: FM Robert Louhimies

Sommaren 1989 besökte Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov Paris. Då han anlände till flygfältet Orly möttes han av ryska emigranter och ättlingar till emigranter som, genom att vifta på tsartida skuldsedlar, ville framhålla att Sovjetunionen hade obetalda skulder från tiden före oktoberrevolutionen. Demonstranterna uttryckte en vilja att bli ersatta och därigenom få upprättelse för den känsla av orättvisa som funnits i över 60 år. Läs mer

Akademiska traditioner online

9 september, 2020aktualiteter, Nordisk historiaakademiska traditioner, COVID-19, disputation, distansjobb, konferens, vetenskapHistorikerbloggens Administratör

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Under de senaste månaderna har så gått som alla akademiker – i ordets bredaste bemärkelse – fått anpassa sig till en ny hybridtillvaro. Efter att ha jobbat tio år på distans har jag glatt mig över att så många ofta mentala förhinder för distansarbete och distansdeltagande har grusats på grund av covid-19. Möten och samarbete på distans har varit vanliga för många internationellt aktiva forskare redan länge, även om kanske inte lika vanliga inom ens eget universitet med ens närmaste kolleger innan det blev ett måste. Läs mer

Staten, privatisering och kriser

13 augusti, 2020aktualiteter, Nordisk historia, Okategoriserade1600-tal, COVID-19, Ingermanland, pandemi, privatisering, statsformation, stormaktstidenHistorikerbloggens Administratör

Av: Kasper Kepsu, FD, universitetslärare i Nordisk historia

Under coronakrisens gång har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samhälleliga problem som under normala omständigheter jäser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en förhållandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bekämpa viruset bättre än mer decentraliserade stater, där möjligheterna att ingripa är begränsade och statsmakten i vissa fall saknar legitimitet. Läs mer

Svarta döden söder om Sahara?

30 juni, 2020Allmän historia, En sjuk historia - farsoter i globalt historiskt perspektiv1800-tal, Afrika, antiken, digerdöden, epidemier, global historia, medeltid, pandemier, pest, tvärvetenskaplighet, VästafrikaHistorikerbloggens Administratör

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Pesten, sjukdomen som orsakas av bakterien Yersinia pestis och uppträder som blod-, böld- och lungpest, spred skräck i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. En global pandemi av böldpest uppträdde i Kina varifrån den spred sig till Indien, Japan, Ryssland, Hawaii, Nord- och Sydamerika, Australien, Arabiska halvön, Madagaskar, Östafrika och – för första gången – även i Västafrika. Globalt uppskattas att den tredje böldpestpandemin skördade minst 12 miljoner liv. Europa undkom med blotta förskräckelsen denna gång vilket kanske förklarar varför pandemin inte lämnat några större spår i det europeiska minneslandskapet till skillnad från spanska sjukan eller digerdöden. Läs mer

Lyssna.

12 juni, 2020aktualiteterBlack lives matter, demonstrationer, jämlikhet, mänskliga rättigheter, polisvåld, USAHistorikerbloggens Administratör

Av: Oscar Winberg, doktorand i Allmän historia

Under de senaste veckorna har polisvåldet i Förenta staterna, som på flera håll urartat i polisupplopp, dominerat nyheterna världen över med omfattande demonstrationer inte endast i städer runtom USA utan även i Finland. Såväl polisvåldet som demonstrationerna har långa traditioner i Förenta staterna. Varken våldsbejakandet i Vita huset eller raserandet av statyer som hyllar vitmakt-ideologier står utanför historien. Det är uppenbart att vi behöver, kanske mera än på länge, historiker som kan sätta utvecklingen i dess rätta sammanhang i den offentliga debatten. Jag forskar i modern amerikansk politisk historia, men det är inte min röst som behövs. Det är röster som alltför ofta förbises eller förtrycks men som är avgörande för att förstå denna historiska stund. Läs mer

Social distansering i mitten av 1700-talet – brev mellan far och son

28 april, 2020Nordisk historia1700-tal, Åbo, brev, emotioner, familj, hälsa, känslor, StockholmHistorikerbloggens Administratör

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

I början av oktober 1755 skrev professorn vid Akademien i Åbo Carl Fredrik Mennander (1712–1786) från Stockholm till sin son Carl Fredrik (1748–1803) som stannade hemma i Åbo.

Jag är nu, Gudi låf! lyckeligen framkommen, och mår wäl, så at du icke behöfwer oroa dig öfwer din Fars tillstånd. War nu på din sida altid en beskedlig gåsse, dygdig, flitig och sedig, samt löp icke mycket ute, i synnerhet tunt klädd; utan sköt din hälsa, och kom altid i hog, at du genom alt detta ökar din Fars nöje, och förlänger hans lifstid. För all ting war flitig i dina böner till Gud, och i bibelns läsande. Skrif mig ock flitigt till, och berätta, huru du mår och hwad du giör. Jag fordrar icke ännu af dig något grannt skrifsätt, utan att du enfaldigt uttrycker din mening och barnsliga hjertelag.

Jag är beständigt din trogne och hulde fader

C.F. Mennander.

Läs mer

Om Covid-19 och den hypermoderna världen sedd från en liten ort uppe i nordvästra Ghana

14 april, 2020En sjuk historia - farsoter i globalt historiskt perspektivAktualiteter, COVID-19, Från fältet, Ghana, nyheter, tidningsförsäljareHistorikerbloggens Administratör

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Jag besökte första gången Hamile i nordvästra Ghana i december i fjol. Orten är gränsövergången vid en av de två centrala vägsträckorna som förbinder Burkina Faso med hamnarna i Ghana, den ena vägen går via Wa och Hamile till Bobo Dioulasso, den andra via Tamale och Bolgatanga till Ouagadougou. Läs mer

”The present conditions are far from being satisfactory”

7 april, 2020En sjuk historia - farsoter i globalt historiskt perspektiv1900-tal, British Labour Party, hälsovård, kolonialism, Labour and Socialist International, socialdemokratiHistorikerbloggens Administratör

Av: Fredrik Petersson, docent i Postkolonial globalhistoria

Det brittiska socialdemokratiska partiet, British Labour Party, drog slutsatsen 1928 att studiet av den allmänna välfärden för alla inhemska medlemmar i det brittiska imperiet låg i fokus för partiet. Frågan handlade särskilt om att studera och förbättra ”the Condition of the Natives from the Material, Intellectual and Hygenic Point of View” i de brittiska kolonierna. Orsaken till varför just British Labour Party kom fram till denna ståndpunkt är att just denna åsikt utgjorde en del av en större undersökning av den koloniala frågan, påbörjad på initiativ av ledaren för den internationella socialistiska rörelsen under mellankrigstiden: Labour and Socialist International (LSI) under 1920-talet. Läs mer

Globaliseringens gulbleke ryttare (3): Tunkuyau eller Sången om influensan

31 mars, 2020En sjuk historia - farsoter i globalt historiskt perspektiv1900-tal, Afrika, Al-Haji, allmän historia, Ghana, Guldkusten, källkritik, källor/källmaterial, Nigeria, Spanska sjukan, Togo, VästafrikaHistorikerbloggens Administratör

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Al-Haji Umar Krachi (al-ḥājj ‘Umar b. Abī Bakr, ca. 1858–1934) var en muslimsk lärd som verkade i dagens norra Ghana och räknas under sin tid som en av de mest inflytelserika imamerna i regionen. Han har lämnat efter sig ett tiotals texter och manuskript, däribland en beskrivning om umbäranden och lidandet under en epidemi. Texten går under namnet Tunkuyau och har av många forskare, däribland mig själv, översatts som ”Sången om influensan” och har beskrivits som ett av de få lokala vittnesbörden över influensapandemins härjningar i norra Ghana 1918–1919. Läs mer