Jag besökte första gången Hamile i nordvästra Ghana i december i fjol. Orten är gränsövergången vid en av de två centrala vägsträckorna som förbinder Burkina Faso med hamnarna i Ghana, den ena vägen går via Wa och Hamile till Bobo Dioulasso, den andra via Tamale och Bolgatanga till Ouagadougou. Läs mer
Det brittiska socialdemokratiska partiet, British Labour Party, drog slutsatsen 1928 att studiet av den allmänna välfärden för alla inhemska medlemmar i det brittiska imperiet låg i fokus för partiet. Frågan handlade särskilt om att studera och förbättra ”the Condition of the Natives from the Material, Intellectual and Hygenic Point of View” i de brittiska kolonierna. Orsaken till varför just British Labour Party kom fram till denna ståndpunkt är att just denna åsikt utgjorde en del av en större undersökning av den koloniala frågan, påbörjad på initiativ av ledaren för den internationella socialistiska rörelsen under mellankrigstiden: Labour and Socialist International (LSI) under 1920-talet. Läs mer
Al-Haji Umar Krachi (al-ḥājj ‘Umar b. Abī Bakr, ca. 1858–1934) var en muslimsk lärd som verkade i dagens norra Ghana och räknas under sin tid som en av de mest inflytelserika imamerna i regionen. Han har lämnat efter sig ett tiotals texter och manuskript, däribland en beskrivning om umbäranden och lidandet under en epidemi. Texten går under namnet Tunkuyau och har av många forskare, däribland mig själv, översatts som ”Sången om influensan” och har beskrivits som ett av de få lokala vittnesbörden över influensapandemins härjningar i norra Ghana 1918–1919. Läs mer
För generationen som föddes i Voltabäckenet i dagens norra Ghana och södra Burkina Faso år 1899 var 1900-talets två första årtionden en koncentration av endogena och exogena stressfaktorer av hittills okänd omfång och intensitet, det senare framför allt i form av svåra epidemier och epizootier (djursjukdomar). Deras föräldrar hade upplevt den stora boskapsdöden (boskapspest) under förra hälften av 1890-talet och sett hur miljontals afrikanska vandringsgräshoppor våg efter våg svepte över regionen i slutet av 1890-talet. Därtill kom Babatus och Samoris slavräder som riktade sig mot konkomba och ”Grunshi” eller de statslösa etniska grupperna som levde i Voltabäckenet. Läs mer
I historien om pandemier kommer coronaviruset eller COVID-19 definitivt att få sitt eget kapitel, men tiden är inte ännu mogen för det kapitelutkastet. Istället blickar historikern tillbaka på sitt material och finner den spanska sjukan, som också den har ett kapitel i boken. I mitt material dyker den spanska sjukan upp på Guldkusten, i dagens Ghana, i kölvattnet av det första världskriget. Continue reading
År 1509 står det antecknat i Vadstenadiariet (Vadstena klosters kopiebok) att det omkring dagen för Marie bebådelse (25 mars) kom ett brev från Nådendals kloster som innehöll den fruktansvärda nyheten att 35 systrar och bröder i klostret under föregående höst hade dött i en pestepidemi som hade härjat i klostret. Läs mer
Professor fil.lic.disp. Max Robert Engman avled i sviterna av en långvarig sjukdom torsdagen 19 mars 2020. Maratonlöparen, migrations-, minoritets-, förvaltnings- och imperieforskaren Max Engman var professor i allmän historia vid Åbo Akademi där han under tre decennier satte sin distinkta prägel på historievetenskapens utveckling. Läs mer
Globaliseringen, lär vi studenterna, är lika med sammanlänkningar, nätverk och flöden. Kommunikation över kontinenterna, förbindelser, sammanflätningar, kontakter. Translokala, transregionala, transnationella, transkontinentala, globala. Roland Wenzlhuemer har i sin nya bok Globalgeschichte schreiben: Eine Einführung in 6 Episoden (2017; Doing Global History: An introduction in 6 concepts, 2019) föreslagit sex ingångar – koncept – som (enskilt eller i kombination) kan anläggas för att ur ett globalhistoriskt perspektiv de- och rekonstruera gårdagens spatiala och temporala dimensioner. Läs mer
Med första bandet av sin Svea rikes historia (1747) kom Olof Dalin att röra om ordentligt i den dåtida intellektuella myrstacken. Han utgick här ifrån att Anders Celsius hade rätt som hävdade att vattnet i haven minskade med omkring en centimeter per år. Sverige var inget urgammalt rike eftersom landet legat under vatten ännu några århundraden före Kristi födelse. Därmed blev den storståtliga göticistiska historieskrivningen med Sverige i rollen som folkens urhem omöjlig. Tanken om en långsam och alltjämt pågående vattenminskning stred också mot Bibelns skapelseberättelse. Läs mer
Historikern har ofta ett komplicerat förhållande till “sina” källor. Mycket svett och en del tårar spills över bristerna och luckorna i källmaterialet vi jobbar med. Samtidigt kan ett viktigt “fynd” i arkiven ge en kraftig adrenalinkick och efter den betydande mängden timmar historiker kan jobba med samma källa är det föga överraskande att vi knyter an med källmaterialet och personerna från det förflutna som tar form i dem. Källmaterialet är pusselbitarna vi behöver för att uppfatta bilden av det förflutna. Medan vissa historiker anstränger sig för att hitta tillräckligt många pusselbitar för att kunna urskilja vilket motiv som döljer sig bakom kämpar andra med ett överflöd av bitar, som om någon samlat bitar från tiotals olika pussel i en och samma ask. Då jag läser Johan Ehrstedts text om utmaningarna i arkiven i Bangladesh kan jag inte låta bli att reflektera över mina “egna” källor – i synnerhet en unik källa som jag spenderat otaliga timmar med under de senaste åren: Nixon inspelningarna. Läs mer
