Kategoriarkiv: Nordisk historia

Betty Berghs skrädderi

Av:  FD Anna Sundelin

Betty Bergh konkurrerar med Hr. Kinbergh vad damklädnanden angår, men för inte så många trupper i elden. Respektabelt är dock hvad hon har att visa av kappor och morgonrockar. Äfvenså är de för herrar atsedda (!) schlafrockarna och kostymerna nog så bra att få i julklapp; och om fr. B. håller vad hon lovar, nämligen att vara mycket billig, blir de häller icke så svåra att gifva. Och sina skinnvaror gör hon rentav oemotståndliga genom att till hälften skänka bort dem  – 50 procent vill hon endast ha för dem – hvem går ej in på sådant![1]

Min nyaste förälskelse i forskningssammanhang heter Betty Bergh. Förutom det klingande namnet verkar Betty ha varit en tuff kvinna med många av de kvaliteter som eftersöks i arbetslivet idag: uppfinningsrikedom, uthållighet och initiativförmåga. Betty Bergh ägde ett skrädderi i Vasa i slutet av 1800-talet och i takt med stadens förbättrade kontakter kunde hon erbjuda sina kunder ett ständigt växande utbud och det senaste modet. I september 1883 firades öppnandet av den järnväg som knöt samman Vasa med Tammerfors och därifrån vidare med Helsingfors och S:t Petersburg. Samtidigt trafikerade ångbåtar mellan Vasa och hamnarna i städer som Hangö, Uleåborg, Stockholm, Köpenhamn, Hull och Lübeck.[2] Varor från dessa, och andra städer, samsades om plats på hyllorna i Bettys skrädderi. läs mer

Historiska perspektiv i Poltava: En berättelse om en armés undergång

Av: Johannes Andersson, studerande, nordisk historia

Rehnsköld vände sig om till Lewenhaupt som stod en bit bort, och frågade: ”Vad sägen, I, greve Leijonhufvud?” Lewenhaupt var sur efter den näsbränna fältmarskalken gett honom tidigare och gav ett kort svar. Han var för ett anfall: ”Jag hoppas näst Guds hjälp att det skall gå väl.” ”Nåväl i Guds namn” sade Rehnsköld och vände sig åter mot kungen och Piper, ”Så vilja vi gå på.” Det slutgiltiga beslutet var fattat. Klockan var precis 04:00 och gryningshimlen var röd. Det såg ut att bli en vacker dag.[1]

Så här beskriver historikern Peter Englund början av slaget vid Poltava i sin bok med samma namn. När boken publicerades utvecklades mikrohistoriska perspektiv, vilket man också märker när man läser boken. Samtidigt är mikrohistoria inte den enda angreppssätt eller inriktning som man kunde placera boken i; till exempel kan man också lägga den i kategorin ny militärhistoria eller känslornas historia. Sättet på vilket Englund skriver om själva slaget hör till hans samtid, exempelvis genom hur han tar med krigets upplevelse. Men hur kommer det sig då att detta verk kan räknas som en historisk klassiker? Personligen så anser jag att det finns många orsaker därtill.

läs mer

Lucia Olofsdotter – storgodsägare och sponsor av Nådendals kloster

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

Vi är nu inne i mars med internationella kvinnodagen 8.3, men också ”women’s history month” som fick sin början 1981 i USA och som numera uppmärksammas internationellt. Det är en månad med fokus på kvinnors historia med anledning av att kvinnor (alltjämt) är alldeles för osynliga i det allmänna historiemedvetandet, exempelvis i skolundervisningen. Med anledning av detta tänkte jag lyfta fram en av de många inflytelserika kvinnor som figurerar i min forskning om Birgittinkloster på 1400-talet, nämligen frälsekvinnan Lucia Olofsdotter (Skälge) som var Nådendals klosters främsta understödjare. läs mer

Riksarkivet

”Land ska med lag byggas”

Av: fil.dr Charlotte Cederbom,  forskardoktor i Nordisk historia

En av de allra främsta källorna till svensk medeltid är lagarna. Bevarade, helt eller delvis, finns åtminstone tolv landskapslagar (eftersom olika landskap hade varsin lag), ett par landslagar (som skulle gälla för hela kungariket) och ett par stadslagar (som gällde i städerna). Lagtexterna har sedan de transkriberades för över ett sekel sedan legat till grund för många hyllmeter av forskningslitteratur och fortsätter alltjämt att inspirera till nya studier.

Läs mer

Familjen Gezelius under stora ofreden

Av: Robin Engblom, doktorand i Nordisk historia

I mars 1710 packade biskopen Johannes Gezelius den yngre ihop sina ägodelar i Åbo och flyttade till Stockholm i all hast. Ryssarna hade redan invaderat Viborg, och närmade sig därefter Helsingfors. Det stora nordiska kriget hade härjat i tio år, och efter nederlaget i Poltava hade svenskarna tvingats till reträtt på östfronten. Johannes Gezelius (1647–1718) var då biskop vid Åbo stift och prokansler vid Kungliga Akademien i Åbo. Därtill förvaltade han flera gods längs den finska västkusten, och ett pappersbruk i Pojo som nu tvingades flytta till Sverige. Läs mer

Tecknade serier som historisk källa

Av: Sandra Waller, doktorand i Nordisk historia

Att se tecknade serier som historisk källa är inte något nytt, men tecknade serier är ändå kanske inte ett lika självklart forskningsobjekt för historiker som andra litterära källor. Serier passar för den delen inte så prydligt in i litteraturbegreppet heller – trots att serier har en anrik historia och har fått allt större anseende inom kulturkretsar. Det är inte bara comic strips längre, det är också graphic novels. Läs mer

Kvicksilver i läkekonst, vetenskap och hantverk i Åbo på 1700-talet

Av: Laura Hollsten, universitetslärare i Allmän historia

Då kapten Petter Claesson passerade Öresundtullen på vägen från Amsterdam till Åbo i juli 1774, deklarerade han bland annat tobak, kryddor, färgämnen och papper i tullen. Tobak, kryddor och färgämnen är ofta förekommande produkter i Öresunds tullregister över varor på väg till Åbo. Men utöver dessa tullade Claesson också 50 skålpund (ca. 21 kilo) kvicksilver. Även om kvicksilver inte var en lika vanlig handelsvara som tobak och kryddor, betraktades kvicksilver som en nödvändig substans med många användningsområden på 1700-talet. Läs mer

Lectio praecursoria 4.9.2020

Av:  FM Robert Louhimies

Sommaren 1989 besökte Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov Paris. Då han anlände till flygfältet Orly möttes han av ryska emigranter och ättlingar till emigranter som, genom att vifta på tsartida skuldsedlar, ville framhålla att Sovjetunionen hade obetalda skulder från tiden före oktoberrevolutionen. Demonstranterna uttryckte en vilja att bli ersatta och därigenom få upprättelse för den känsla av orättvisa som funnits i över 60 år. Läs mer

Akademiska traditioner online

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Under de senaste månaderna har så gått som alla akademiker – i ordets bredaste bemärkelse – fått anpassa sig till en ny hybridtillvaro. Efter att ha jobbat tio år på distans har jag glatt mig över att så många ofta mentala förhinder för distansarbete och distansdeltagande har grusats på grund av covid-19. Möten och samarbete på distans har varit vanliga för många internationellt aktiva forskare redan länge, även om kanske inte lika vanliga inom ens eget universitet med ens närmaste kolleger innan det blev ett måste. Läs mer

Staten, privatisering och kriser

Av: Kasper Kepsu, FD, universitetslärare i Nordisk historia

Under coronakrisens gång har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samhälleliga problem som under normala omständigheter jäser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en förhållandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bekämpa viruset bättre än mer decentraliserade stater, där möjligheterna att ingripa är begränsade och statsmakten i vissa fall saknar legitimitet. Läs mer