Kategoriarkiv: Nordisk historia

Lucia Olofsdotter – storgodsägare och sponsor av Nådendals kloster

aktualiteter, Nordisk historia, , , , , , ,

Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia

Vi är nu inne i mars med internationella kvinnodagen 8.3, men också ”women’s history month” som fick sin början 1981 i USA och som numera uppmärksammas internationellt. Det är en månad med fokus på kvinnors historia med anledning av att kvinnor (alltjämt) är alldeles för osynliga i det allmänna historiemedvetandet, exempelvis i skolundervisningen. Med anledning av detta tänkte jag lyfta fram en av de många inflytelserika kvinnor som figurerar i min forskning om Birgittinkloster på 1400-talet, nämligen frälsekvinnan Lucia Olofsdotter (Skälge) som var Nådendals klosters främsta understödjare. läs mer

Riksarkivet

”Land ska med lag byggas”

medeltiden, Nordisk historia,

Av: fil.dr Charlotte Cederbom,  forskardoktor i Nordisk historia

En av de allra främsta källorna till svensk medeltid är lagarna. Bevarade, helt eller delvis, finns åtminstone tolv landskapslagar (eftersom olika landskap hade varsin lag), ett par landslagar (som skulle gälla för hela kungariket) och ett par stadslagar (som gällde i städerna). Lagtexterna har sedan de transkriberades för över ett sekel sedan legat till grund för många hyllmeter av forskningslitteratur och fortsätter alltjämt att inspirera till nya studier.

Läs mer

Familjen Gezelius under stora ofreden

Nordisk historia, ,

Av: Robin Engblom, doktorand i Nordisk historia

I mars 1710 packade biskopen Johannes Gezelius den yngre ihop sina ägodelar i Åbo och flyttade till Stockholm i all hast. Ryssarna hade redan invaderat Viborg, och närmade sig därefter Helsingfors. Det stora nordiska kriget hade härjat i tio år, och efter nederlaget i Poltava hade svenskarna tvingats till reträtt på östfronten. Johannes Gezelius (1647–1718) var då biskop vid Åbo stift och prokansler vid Kungliga Akademien i Åbo. Därtill förvaltade han flera gods längs den finska västkusten, och ett pappersbruk i Pojo som nu tvingades flytta till Sverige. Läs mer

Tecknade serier som historisk källa

Nordisk historia, ,

Av: Sandra Waller, doktorand i Nordisk historia

Att se tecknade serier som historisk källa är inte något nytt, men tecknade serier är ändå kanske inte ett lika självklart forskningsobjekt för historiker som andra litterära källor. Serier passar för den delen inte så prydligt in i litteraturbegreppet heller – trots att serier har en anrik historia och har fått allt större anseende inom kulturkretsar. Det är inte bara comic strips längre, det är också graphic novels. Läs mer

Kvicksilver i läkekonst, vetenskap och hantverk i Åbo på 1700-talet

Allmän historia, Nordisk historia, , , , ,

Av: Laura Hollsten, universitetslärare i Allmän historia

Då kapten Petter Claesson passerade Öresundtullen på vägen från Amsterdam till Åbo i juli 1774, deklarerade han bland annat tobak, kryddor, färgämnen och papper i tullen. Tobak, kryddor och färgämnen är ofta förekommande produkter i Öresunds tullregister över varor på väg till Åbo. Men utöver dessa tullade Claesson också 50 skålpund (ca. 21 kilo) kvicksilver. Även om kvicksilver inte var en lika vanlig handelsvara som tobak och kryddor, betraktades kvicksilver som en nödvändig substans med många användningsområden på 1700-talet. Läs mer

Lectio praecursoria 4.9.2020

Lectio praecursoria, Nordisk historia, , ,

Av:  FM Robert Louhimies

Sommaren 1989 besökte Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov Paris. Då han anlände till flygfältet Orly möttes han av ryska emigranter och ättlingar till emigranter som, genom att vifta på tsartida skuldsedlar, ville framhålla att Sovjetunionen hade obetalda skulder från tiden före oktoberrevolutionen. Demonstranterna uttryckte en vilja att bli ersatta och därigenom få upprättelse för den känsla av orättvisa som funnits i över 60 år. Läs mer

Akademiska traditioner online

aktualiteter, Nordisk historia, , , , ,

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Under de senaste månaderna har så gått som alla akademiker – i ordets bredaste bemärkelse – fått anpassa sig till en ny hybridtillvaro. Efter att ha jobbat tio år på distans har jag glatt mig över att så många ofta mentala förhinder för distansarbete och distansdeltagande har grusats på grund av covid-19. Möten och samarbete på distans har varit vanliga för många internationellt aktiva forskare redan länge, även om kanske inte lika vanliga inom ens eget universitet med ens närmaste kolleger innan det blev ett måste. Läs mer

Staten, privatisering och kriser

aktualiteter, Nordisk historia, Okategoriserade, , , , , ,

Av: Kasper Kepsu, FD, universitetslärare i Nordisk historia

Under coronakrisens gång har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samhälleliga problem som under normala omständigheter jäser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en förhållandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bekämpa viruset bättre än mer decentraliserade stater, där möjligheterna att ingripa är begränsade och statsmakten i vissa fall saknar legitimitet. Läs mer

Social distansering i mitten av 1700-talet – brev mellan far och son

Nordisk historia, , , , , , ,

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

I början av oktober 1755 skrev professorn vid Akademien i Åbo Carl Fredrik Mennander (1712–1786) från Stockholm till sin son Carl Fredrik (1748–1803) som stannade hemma i Åbo.

Jag är nu, Gudi låf! lyckeligen framkommen, och mår wäl, så at du icke behöfwer oroa dig öfwer din Fars tillstånd. War nu på din sida altid en beskedlig gåsse, dygdig, flitig och sedig, samt löp icke mycket ute, i synnerhet tunt klädd; utan sköt din hälsa, och kom altid i hog, at du genom alt detta ökar din Fars nöje, och förlänger hans lifstid. För all ting war flitig i dina böner till Gud, och i bibelns läsande. Skrif mig ock flitigt till, och berätta, huru du mår och hwad du giör. Jag fordrar icke ännu af dig något grannt skrifsätt, utan att du enfaldigt uttrycker din mening och barnsliga hjertelag.

Jag är beständigt din trogne och hulde fader

C.F. Mennander.

Läs mer

Tänka motströms kan vara stort

Nordisk historia, , , , ,

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus i Nordisk historia

Med första bandet av sin Svea rikes historia (1747) kom Olof Dalin att röra om ordentligt i den dåtida intellektuella myrstacken. Han utgick här ifrån att Anders Celsius hade rätt som hävdade att vattnet i haven minskade med omkring en centimeter per år. Sverige var inget urgammalt rike eftersom landet legat under vatten ännu några århundraden före Kristi födelse. Därmed blev den storståtliga göticistiska historieskrivningen med Sverige i rollen som folkens urhem omöjlig. Tanken om en långsam och alltjämt pågående vattenminskning stred också mot Bibelns skapelseberättelse. Läs mer