Damer för sina hattar

Okategoriserade

Av: FD Anna Sundelin

Passa på! Uppmanade annonsen i Vasabladet 1906 läsarna. Alli Lindroos har billiga hattar till salu. Kanske reade hon ut sitt lager av sommarhattar för att ett mindre lager var praktiskt då hon inom kort skulle flytta sin verksamhet till en mera centralt belägen plats? Den nya butikslokalen låg vid hörnet av salutorget i Vasa. Mot vägen fanns ett hus i två våningar med stora fönster.  Om man hade turen att ha sin affär i gatuplan kunde förbipasserande alltså få en skymt av varuutbudet och även se vilka kunder som för tillfället befann sig inne i affären. Lindroos fick dock nöja sig med en blygsammare lokal på andra våningen i ett trähus inne på gården.   

Läs mer

Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid

1600-tal, 1700-tal, Finland, Nordisk historia, Sverige,

Av: fil. mag. Robin Engblom

”Tackar nu er allrakäraste fru som och hans högvördighet för all den trogna omvårdnad som de ifrån första stunden har haft om mig; ber ännu vidare att de inte draga sin omvårdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till […]”

– Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev

Friherren Arvid Mauritzson Horns plötsliga frånfälle 1692 lämnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett lån på 5 000 koppardaler för att låta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna sätesgård, varpå de obetalda räntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade lösa tillgångar och stadiga inkomster efter Arvids bortgång. För Maria Kruse, som vant sig i ett liv av överflöd, var situationen säkerligen odräglig. Därtill fanns en oro för att hennes yngste son Christer (1681–1717) inte skulle ha tillgång till ett ståndsmässigt liv eller en vederbörlig utbildning.

Läs mer

Konsten att forska och undervisa

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Nordisk historia,

Av: Fil. Mag. Carl-Erik Strandberg

De senaste 3–4 åren har jag sporadiskt och på heltid undervisat på S:t Olofsskolan, en grundstadieskola för årskurserna 7–9 i Åbo. Mina undervisningsämnen och roller har varierat även om jag varit mitt huvudämne (historia) troget. Exempelvis agerade jag ett läsår som studiehandledare, senare vikarierat i modersmål, nybörjarfinska, musik och engelska för att nämna några. I skrivande stund planerar jag några lektioner framöver i den tillvalskurs jag ansvarar för som heter Internationalisering på hemmaplan, en kurs vars delmål är att få elever i årskurs 7 att förstå, förklara och problematisera breda termer såsom globalisering, minoritet och identitet.

Läs mer

Att skydda trälar och desertörer

1800-tal, Europa, Finland, , , , ,

Av: Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor

Genom en allmän kungörelse lät landshövdingen i Åbo och Björneborgs län efterlysa estniska rymlingar sommaren 1812. Det rörde sig om sju ynglingar, bland dem Carl Gustaf, Johannes Thomas och Jurri  Kasper. Påbudet utgick på order av den ryske generalguvernören i Finland och de unga trälarna skulle återföras till sin ägare i Estland. Männen skulle förpassas ur storfurstendömet Finland och ”fortskaffas” till guvernementsregeringen i Estland. Det utfästes också en belöning på ”Sjuhundrade Rubel för deras tillrättaskaffande”.

Läs mer

1930-luvun ruotsalaisuuden päivän mellakat: Kielitaistelun ainoat väkivaltaiset etniset yhteenotot

1900-tal, Finland, Nordisk historia, , ,

Av: FD Janne Väistö

Suomen- ja ruotsin kielen asemasta käydyn kamppailun kiihkeimmät vuodet sijoittuvat 1930-luvulle. Eurooppalaisessa mittakaavassa 1930-luvun kielikiistassa – tai kansallisuuskiistassa, kuten sitä ruotsinkielisten puolelta usein nimitettiin – ei ollut mitään erityistä tai ainutlaatuista. Se voidaan sijoittaa osaksi ajan eurooppalaista poliittista kuohuntaa, joka oli usein saanut voimansa etnisyyden politisoitumisesta, kansallisuuskysymyksistä. Eurooppalaisten esimerkkien mukaisesti myös meillä Suomessa poliittinen tilanne oli hyvin levoton ja demokraattista järjestelmää haastettiin niin kommunistien kuin äärioikeiston puolelta. 1930-luvun alussa suomalainen äärioikeisto järjestäytyi lapuanliikkeen alle.

Läs mer

Det moderna barnet och de nya vetenskaperna

1900-tal, , ,

Av: PD Jutta Ahlbeck 

Barns fysiska och fysiologiska hälsa med småbarnsdödlighet, fattigdom och smittsamma sjukdomar var ett återkommande samhälleligt huvudbry, men mot slutet av 1800-talet började europeiska läkare, psykologer och pedagoger rikta sitt intresse även mot barns mentala, dvs. själsliga hälsa. Inte endast kroppen utan också barnets sinne, de själsliga förmågorna, var centrala för barnets normala utveckling och välmående. Tysken Wilhelm Preyer (Die Seele des Kindes, 1882), britten James Sully (Studies of Childhood, 1895) och amerikanen G. Stanley Hall (Adolescence, 1904) introducerade nya psykologiska teorier om barns själsliv. På det psykiatriska planet låg fokus på barns avvikande utveckling, dvs. mentala störningar, såsom Henry Maudsleys Insanity of Early Life (1867) och Hermann Emminghaus Die psychische Störungen des Kinderalters (1887).

Läs mer

Antifascism i det tjugoförsta århundradet

aktualiteter, från fältet, , , , ,

Av: FD Kasper Braskén

Jag hade äran att få medverka i konferensen ”Anti-Fascism in the 21st Century” vid Hofstra University, New York, 2–3 november. Det var ingen vanlig historikerkonferens, utan ett tillfälle som sammanförde både historiker, samhällsvetare, utbildare, lärare och aktivister från fältet. Konferensens syfte var inte enbart att presentera studier om antifascismens historia utan att diskutera och analysera strategier som antifascismen omfattat genom tiderna. Vilka praktiker, rörelser, och kulturer har skapats för att bekämpa fascismen och vilka av dessa är fortfarande relevanta idag? Vilken roll spelar minnespolitiken då fascism och antifascism legitimeras idag? Vad kan göras för att motarbeta fascistiska tendenser inom högerpopulistiska partier eller hindra utbredningen av högerextrema idéer på sociala medier?

Läs mer

Österbotten i Svenskfinland

Okategoriserade, , , , ,

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus

Den som reser med ögon och öron öppna återvänder med något att berätta. Minister Pär Stenbäcks besök i Österbotten för en tid sedan inspirerade honom till en kolumn i Hbl som Radio Vega lyhört följde upp i ”Slaget efter tolv” den 19.10 där Stenbäck kunde diskutera den vidgade kunskapsklyftan mellan nord och syd i Svenskfinland, österbottningarnas allt tätare relation till grannen i väster och svenskösterbottningarnas (alltjämt svaga) kunskaper i finska med minister Ole Norrback och Paula Erkkilä, vd för Österbottens handelskammare. Det blev en mångsidig och saklig diskussion som är väl värd att hålla vid liv. Därför några synpunkter av en historiker med ett österbottniskt perspektiv på tillvaron.

Läs mer

Från fältet: aktuell historieforskning vid Lunds universitet

från fältet, Globalhistoria, kommunicerande konsumtion, Okategoriserade, ,

Av: Emil Kaukonen, doktorand

Forskartillvaron stänger oss ofta inom fyra väggar, och nästan obemärkt blir vi inrutade i samma system, vanor och tankebanor som möter oss från måndag till fredag. Stabilitet och struktur är naturligtvis grundläggande förutsättningar för forskningsarbetet, men samtidigt finns det ett behov för nya impulser: att uppleva hur en annan institution fungerar, att samtala med både gamla och nya bekanta för att utbyta idéer, och helt enkelt att andas en annan akademisk luft.

Läs mer

Plikten att vårda sin hälsa: Hur föreställningar om sjukdom och hälsa bidrog till att forma livsstilen i adels- och borgarfamiljer i Finland och Sverige 1792–1877

1700-tal, 1800-tal, , , , , , ,

Av: fil. mag Evelina Wilson

På detta nyssbörjade År som jag hoppas att min goda Mormor äfwen med hälsa och glädje fått begynna önskar jag att Den Högste täcktes höra mina innerliga böner och förunna min goda Mormor under loppet af hela detta år och många påföljande, en waracktig hälsa, lugn och all den glädje som min älskade Mormor sjelf kan önska sig.

Så här inledde Margareta Rabenius (1790–1819, f. af Schultén) en nyårshälsning sin mormor Margareta Finckenberg (1746–1833, f. Mjödh) den 14 januari 1818. Citatet är ett av otaliga exempel på fraser med vilka familjemedlemmar i sin korrespondens under 1700- och 1800-talet önskade varandra god hälsa – en av de viktigaste delarna i brev till nära och kära. Det är också en av de faktorer som visar på hur viktig hälsan och dess upprätthållande var för tidens ståndspersoner samt hur konkret och nära rädslan för sjukdomar ständigt var.

Läs mer