Transhistorisk hungersnöd? Historievetenskapen och fascinerande teorier

1900-tal, Allmän historia, Okategoriserade, ,

Av: Johan Ehrstedt, doktorand

De senaste årtiondena har en mer uttrycklig och underbyggd teorianvändning blivit en vardaglig del av historikers arbete. Historikern Kim Salomon konstaterade redan för drygt tio år sedan att historieforskningen befinner sig i ett teoretiskt korsdrag med impulser från vitt skilda discpliner. I fokus för Salomons intresse låg främst historieforskningens närmande med samhällsvetenskaperna men det oaktat beskrev hans formulering en förändring som omfattar stora delar av historieforskningen i allmänhet.

Läs mer

Synliga och osynliga länkar i den akademiska världen

Finland, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Professor Johanna Ilmakunnas

Jag gillar att läsa författarens förord eller tack samt dedikationer i doktorsavhandlingar och andra akademiska verk. Ingen akademiker, bland dem historiker, som fortsättningsvis skriver sina publikationer vanligen ensamt, verkar i ett tomrum. Att samtala i tal och skrift med andra forskare, levande och döda, är kärnan i det akademiska arbetet från de första essäerna och andra texterna man skriver som ung student till texter man skriver under sin karriär som historiker. Med historiker menar jag här den som studerat historia på universitetsnivå, läst sig brett och djupt in på källkritik, källor och tidigare forskning samt tagit med sig en kritisk och nyfiken ställning till vart än livet tar en.

Läs mer

Damer för sina hattar

Okategoriserade

Av: FD Anna Sundelin

Passa på! Uppmanade annonsen i Vasabladet 1906 läsarna. Alli Lindroos har billiga hattar till salu. Kanske reade hon ut sitt lager av sommarhattar för att ett mindre lager var praktiskt då hon inom kort skulle flytta sin verksamhet till en mera centralt belägen plats? Den nya butikslokalen låg vid hörnet av salutorget i Vasa. Mot vägen fanns ett hus i två våningar med stora fönster.  Om man hade turen att ha sin affär i gatuplan kunde förbipasserande alltså få en skymt av varuutbudet och även se vilka kunder som för tillfället befann sig inne i affären. Lindroos fick dock nöja sig med en blygsammare lokal på andra våningen i ett trähus inne på gården.   

Läs mer

Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid

1600-tal, 1700-tal, Finland, Nordisk historia, Sverige,

Av: fil. mag. Robin Engblom

”Tackar nu er allrakäraste fru som och hans högvördighet för all den trogna omvårdnad som de ifrån första stunden har haft om mig; ber ännu vidare att de inte draga sin omvårdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till […]”

– Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev

Friherren Arvid Mauritzson Horns plötsliga frånfälle 1692 lämnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett lån på 5 000 koppardaler för att låta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna sätesgård, varpå de obetalda räntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade lösa tillgångar och stadiga inkomster efter Arvids bortgång. För Maria Kruse, som vant sig i ett liv av överflöd, var situationen säkerligen odräglig. Därtill fanns en oro för att hennes yngste son Christer (1681–1717) inte skulle ha tillgång till ett ståndsmässigt liv eller en vederbörlig utbildning.

Läs mer

Konsten att forska och undervisa

1900-tal, 2000-tal, aktualiteter, Nordisk historia,

Av: Fil. Mag. Carl-Erik Strandberg

De senaste 3–4 åren har jag sporadiskt och på heltid undervisat på S:t Olofsskolan, en grundstadieskola för årskurserna 7–9 i Åbo. Mina undervisningsämnen och roller har varierat även om jag varit mitt huvudämne (historia) troget. Exempelvis agerade jag ett läsår som studiehandledare, senare vikarierat i modersmål, nybörjarfinska, musik och engelska för att nämna några. I skrivande stund planerar jag några lektioner framöver i den tillvalskurs jag ansvarar för som heter Internationalisering på hemmaplan, en kurs vars delmål är att få elever i årskurs 7 att förstå, förklara och problematisera breda termer såsom globalisering, minoritet och identitet.

Läs mer

Att skydda trälar och desertörer

1800-tal, Europa, Finland, , , , ,

Av: Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor

Genom en allmän kungörelse lät landshövdingen i Åbo och Björneborgs län efterlysa estniska rymlingar sommaren 1812. Det rörde sig om sju ynglingar, bland dem Carl Gustaf, Johannes Thomas och Jurri  Kasper. Påbudet utgick på order av den ryske generalguvernören i Finland och de unga trälarna skulle återföras till sin ägare i Estland. Männen skulle förpassas ur storfurstendömet Finland och ”fortskaffas” till guvernementsregeringen i Estland. Det utfästes också en belöning på ”Sjuhundrade Rubel för deras tillrättaskaffande”.

Läs mer

1930-luvun ruotsalaisuuden päivän mellakat: Kielitaistelun ainoat väkivaltaiset etniset yhteenotot

1900-tal, Finland, Nordisk historia, , ,

Av: FD Janne Väistö

Suomen- ja ruotsin kielen asemasta käydyn kamppailun kiihkeimmät vuodet sijoittuvat 1930-luvulle. Eurooppalaisessa mittakaavassa 1930-luvun kielikiistassa – tai kansallisuuskiistassa, kuten sitä ruotsinkielisten puolelta usein nimitettiin – ei ollut mitään erityistä tai ainutlaatuista. Se voidaan sijoittaa osaksi ajan eurooppalaista poliittista kuohuntaa, joka oli usein saanut voimansa etnisyyden politisoitumisesta, kansallisuuskysymyksistä. Eurooppalaisten esimerkkien mukaisesti myös meillä Suomessa poliittinen tilanne oli hyvin levoton ja demokraattista järjestelmää haastettiin niin kommunistien kuin äärioikeiston puolelta. 1930-luvun alussa suomalainen äärioikeisto järjestäytyi lapuanliikkeen alle.

Läs mer

Det moderna barnet och de nya vetenskaperna

1900-tal, , ,

Av: PD Jutta Ahlbeck 

Barns fysiska och fysiologiska hälsa med småbarnsdödlighet, fattigdom och smittsamma sjukdomar var ett återkommande samhälleligt huvudbry, men mot slutet av 1800-talet började europeiska läkare, psykologer och pedagoger rikta sitt intresse även mot barns mentala, dvs. själsliga hälsa. Inte endast kroppen utan också barnets sinne, de själsliga förmågorna, var centrala för barnets normala utveckling och välmående. Tysken Wilhelm Preyer (Die Seele des Kindes, 1882), britten James Sully (Studies of Childhood, 1895) och amerikanen G. Stanley Hall (Adolescence, 1904) introducerade nya psykologiska teorier om barns själsliv. På det psykiatriska planet låg fokus på barns avvikande utveckling, dvs. mentala störningar, såsom Henry Maudsleys Insanity of Early Life (1867) och Hermann Emminghaus Die psychische Störungen des Kinderalters (1887).

Läs mer

Antifascism i det tjugoförsta århundradet

aktualiteter, från fältet, , , , ,

Av: FD Kasper Braskén

Jag hade äran att få medverka i konferensen ”Anti-Fascism in the 21st Century” vid Hofstra University, New York, 2–3 november. Det var ingen vanlig historikerkonferens, utan ett tillfälle som sammanförde både historiker, samhällsvetare, utbildare, lärare och aktivister från fältet. Konferensens syfte var inte enbart att presentera studier om antifascismens historia utan att diskutera och analysera strategier som antifascismen omfattat genom tiderna. Vilka praktiker, rörelser, och kulturer har skapats för att bekämpa fascismen och vilka av dessa är fortfarande relevanta idag? Vilken roll spelar minnespolitiken då fascism och antifascism legitimeras idag? Vad kan göras för att motarbeta fascistiska tendenser inom högerpopulistiska partier eller hindra utbredningen av högerextrema idéer på sociala medier?

Läs mer

Österbotten i Svenskfinland

Okategoriserade, , , , ,

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus

Den som reser med ögon och öron öppna återvänder med något att berätta. Minister Pär Stenbäcks besök i Österbotten för en tid sedan inspirerade honom till en kolumn i Hbl som Radio Vega lyhört följde upp i ”Slaget efter tolv” den 19.10 där Stenbäck kunde diskutera den vidgade kunskapsklyftan mellan nord och syd i Svenskfinland, österbottningarnas allt tätare relation till grannen i väster och svenskösterbottningarnas (alltjämt svaga) kunskaper i finska med minister Ole Norrback och Paula Erkkilä, vd för Österbottens handelskammare. Det blev en mångsidig och saklig diskussion som är väl värd att hålla vid liv. Därför några synpunkter av en historiker med ett österbottniskt perspektiv på tillvaron.

Läs mer