Etikettarkiv: vetenskapshistoria

Insekterna uti vår oeconomie eller hushållning

1700-tal, Allmän historia, Globalhistoria, , ,

Av: Laura Hollsten, docent

Förhållandet mellan människor och andra djur präglas av människors strävanden att dra nytta av djuren. Förhållningsättet märks i tidigmoderna naturalhistoriska verk som handlar om insekter. I april 1744 höll brukspatronen och naturalhistorikern Charles De Geer (1720–1778) ett tal om insekters nytta för Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. I talet med titeln Tal om nyttan, som insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss behandlar De Geer insekter som kunde användas som medicin, färgämnen, föda och för andra ändamål. Läs mer

Insekter, humanister och taxonomisk chauvinism

1700-tal,

Av: Laura Hollsten, FD, Allmän historia

Miljöhumanistiska och posthumanistiska perspektiv har ifrågasatt människans position som hegemonisk art i skapelsen. Människor är djur bland andra djur i samspel med och beroende av biologiska organismer. Insekter är närvarande i människors liv på olika sätt, både som smittspridande skadedjur, estetiskt tilltalande varelser och som neutrala men nästan ständigt närvarande inslag i vardagen. Det finns studier som pekar på att människor tenderar att ogilla ryggradslösa djur och särskilt insekter. En orsak som utpekats är att människor har en benägenhet att uppskatta djur som påminner om människor och som är intelligenta (på ett sätt som människor uppskattar) eller nyttiga för människan.[1] En yttring av denna ”taxonomiska chauvinism” är att humanistiska djurforskare visat mindre intresse för insekter än för däggdjur. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt våra följeslagande arter, sällskapsdjuren och husdjuren, liksom åt symbolbärande, ikoniska och karismatiska djur som upplevts som viktiga i vår kultur.

Läs mer