Kategoriarkiv: 1600-tal

Mobilitet i det svenska väldets östliga gränsregioner under tidigmodern tid

1600-tal, Nordisk historia, , , , ,

Av: docent Kasper Kepsu

Migration, mobilitet och förvisningar är ständigt aktuella teman i dagens samhälle. När det gäller äldre tider dominerar däremot ofta uppfattningen om att samhället var stationärt och människorna levde i samma by från vaggan till graven. Uppfattningen kan sägas vara både rätt och fel för den tidigmoderna perioden. I princip försökte överheten hålla undersåtarna på sin plats, både geografiskt och socialt (https://blogs.abo.fi/historia/2023/02/14/att-skydda-tralar-och-desertorer/), men i praktiken var det inte möjligt att upprätthålla en sådan kontroll. Inte ens den svenska stormaktsstaten, som betraktas som den effektivaste tidigmoderna statsbildningen, kunde efterfölja de strikta normer som tryckts i lagar och förordningar. Den svenska kronan hade i synnerhet svårigheter med att kontrollera rörligheten i de östliga perifera gränsområdena det vill säga östra Finland med Viborgska Karelen och Savolax, samt provinserna Kexholms län och Ingermanland.

Läs mer

Förvisning – straff eller benådning?

1500-tal, 1600-tal, Nordisk historia, Trolldomsprocesser, , ,

Av: Marko Lamberg, FD

Den 17 mars 1597 förhörde Arboga rådstugurätt en kvinnlig tjuv, Karin Hendriksdotter vid namnet. Hon hade stulit klädesplagg, matvaror och andra saker från åtskilliga människor och sålt en del av stöldgodset vidare. Karin berättade att hon var född i Kurina by i Virmo socken i Finland – Karin använde dock den finska formen Mynämäki, vilket tyder på att hennes modersmål var finska. Hon avslöjade att hon redan hade blivit straffad för stölder i Stockholm, Uppsala och Söderköping: i de två förstnämnda städerna hade hon fått stå vid skampålen och samma straff skulle ha drabbat henne även i Söderköping, men där hade två borgarhustrur tyckt synd om henne och bett nåd för henne.

Läs mer

Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid

1600-tal, 1700-tal, Finland, Nordisk historia, Sverige,

Av: fil. mag. Robin Engblom

”Tackar nu er allrakäraste fru som och hans högvördighet för all den trogna omvårdnad som de ifrån första stunden har haft om mig; ber ännu vidare att de inte draga sin omvårdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till […]”

– Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev

Friherren Arvid Mauritzson Horns plötsliga frånfälle 1692 lämnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett lån på 5 000 koppardaler för att låta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna sätesgård, varpå de obetalda räntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade lösa tillgångar och stadiga inkomster efter Arvids bortgång. För Maria Kruse, som vant sig i ett liv av överflöd, var situationen säkerligen odräglig. Därtill fanns en oro för att hennes yngste son Christer (1681–1717) inte skulle ha tillgång till ett ståndsmässigt liv eller en vederbörlig utbildning.

Läs mer

Politisk kultur och social dynamik på storgods i det tidigmoderna Norden

1600-tal, 1700-tal, Nordisk historia, Politisk historia, ,

Av: FD Kasper Kepsu, docenturföreläsning

Godsmiljöer i Norden

Godsmiljöerna i Norden är omväxlande. De omfattar allt från stora slott i renässansarkitektur, till exempel i Skåne och Danmark, till anspråkslösa herrgårdar byggda i trä. Antagligen förknippas herrgårdar ofta med kultur och skönhet, och ses huvudsakligen som kulturhistoriska sevärdheter. Tv-serier, som Downton Abbey och millennieskiftets halvstela klassiker Hovimäki, har samtidigt idealiserat bilden på herrgårdar. Man tänker förmodligen i mindre grad på sociala relationer eller social gemenskap då man talar om herrgårdar. Den sociala biten tonas också i viss mån ned i böcker om herrgårdar, som ofta har en mera kulturhistorisk tyngdpunkt.

Läs mer

De europeiska hovens historia och historiografi

1500-tal, 1600-tal, 1700-tal, från fältet,

Av: Charlotte Cederbom, postdok.

Åbo Akademi höll i samarbete med The Society for Court Studies, European Branch, en seminariekväll med diskussioner mellan ledande historiker från fältet den 25 november. Tanken med seminariet, ordnat i form av en roundtable med frågor och svar på slutet, var att diskutera var studier i hovens historia befinner sig nu och vart de är på väg.

läs mer

Fördömda minnen och utsuddade historier

1600-tal, 1900-tal, , ,

Av: Miriam Rönnqvist, doktorand i Nordisk historia

Den mest framträdande rubriken i nätversionen av den tyska tidningen Die Zeit lyder idag (4.6.2019) ”Historien undanröjs”. I kolumnen författad av Theo Sommer beskrivs den fruktansvärda händelsen som ägde rum i Beijing för trettio år sedan: Tiananmen- massakern. De fredliga protesterna, som i några veckor hade pågått på Himmelska fridens torg, kulminerade den 4 juni 1989 i ett förskräckligt våldsdåd. Läs mer