Kategoriarkiv: 1700-tal

Professorsjobb och vardagens praktiker i 1700-talets Åbo

1700-tal, Nordisk historia, , , ,

Av: professor Johanna Ilmakunnas

Intellektuellt arbete, idkande av vetenskaper samt undervisning och handledning på universitetsnivå handlar huvudsakligen om innehåll och växelverkan mellan individer. Men också materiella omständigheter påverkar forskararbetet, likaväl nu som på 1700-talet. Inom den nyaste historieforskningen som berör universitetshistoria och vetenskapshistoria har forskare allt oftare börjat betrakta materiella och emotionella dimensioner av forskararbetet. Läser man äldre vetenskapshistorisk forskning med känsla för det materiella och det vardagliga, hittar man också vardagens praktiker förvånande ofta, åtminstone mellan raderna. Detta betyder att historiker på 2020-talet fortfarande kan använda forskning publicerat på 1870-talet eller 1920-talet; historisk forskning föråldras väldigt långsamt, om nånsin.

Läs mer

Att översätta svenska till svenska: nyckelord i historisk forskning

1700-tal, Finland, Gästforskare, Nordisk historia, Sverige, ,

Av: Sari Nauman, docent

Oftast tycker jag att det går bra, arbetet med källorna. Jag förstår vad jag läser, jag förstår hur jag ska förklara det. Men ibland fastnar jag vid ett ord som först verkar litet men sedan långsamt växer sig allt större. Ordet visar sig vara en nyckel, och utan det släpps jag inte in. Jag kan rycka på axlarna och försöka gå vidare, men närvaron av nyckeln kommer därefter att fortsätta pocka på min uppmärksamhet och viska att det finns något mer än vad jag ser: källmaterialet innehåller något jag ännu inte har förstått. Det handlar om ord som har olika innebörd då och nu, som inte enkelt låter sig överföras mellan tidsperioder: nyckelord.

Läs mer

Ofullbordade och avbrutna skrivprojekt

1700-tal, 1800-tal, 1900-tal, Afrika, aktualiteter,

Av: Professor Holger Weiss

För en tid sedan, det var säkerligen under sommaren ifjol, läste jag Thomas von Steinaeckers bok Ende Offen. Das Buch der gescheiterten Kunstwerke (2021). Jag tänkte då redan att tematiken som behandlades i boken – essäistiska funderingar, oftast tankeväckande djupdykningar, över varför en författare, en konstnär eller en tonsättare inte kom att fullborda sitt verk – öppnar upp för egna självkritiska betraktelser över varför egna skrivprojekt landade i skrivbordslådan. Eller knappast kan man mera tala om skrivbordslådan; utkasten finns som nollor och ettor på HD-disketter, gamla hårdskivor, CD-skivor och i en del fall till och med som utskrivna rudiment undanstoppade i någon mapp hemma eller i mitt arbetsrum. I de förra fallen är sannolikheten för att jag eller någon annan kommer att genomföra en räddningsoperation och konvertera dem till en idag läs- och bearbetbar text lika med noll och för att underlätta diverse spekulationer om existensen av möjliga halvfärdiga texter som kunde tas fram så har jag under årens lopp gjort mig av med HD-disketterna. I de senare fallen samlar de på damm (men knappast något annat) liksom även mapparna med de otaliga kopiorna av arkivhandlingar och annat material som jag under år(tiond)en samlat på mig när jag gett mig i kast med olika skrivprojekt.

Läs mer

Insekterna uti vår oeconomie eller hushållning

1700-tal, Allmän historia, Globalhistoria, , ,

Av: Laura Hollsten, docent

Förhållandet mellan människor och andra djur präglas av människors strävanden att dra nytta av djuren. Förhållningsättet märks i tidigmoderna naturalhistoriska verk som handlar om insekter. I april 1744 höll brukspatronen och naturalhistorikern Charles De Geer (1720–1778) ett tal om insekters nytta för Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. I talet med titeln Tal om nyttan, som insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss behandlar De Geer insekter som kunde användas som medicin, färgämnen, föda och för andra ändamål. Läs mer

På jakt efter en kinesisk kamferträkista

1700-tal, 1800-tal, 1900-tal, Allmän historia,

Av: Professor Holger Weiss

År 1963 donerade bröderna Carl och Sven Grén Broberg sitt hem Lilla Änggården till Göteborgs stad. Sextio år senare strövade jag igenom rummen i Lilla Änggården med en blick på att hitta ingågnar till ett projekt som jag blivit indragen i ett år tidigare. Jag befann mig då i staden som innehavare av Waernska professuren och verkade som gästprofessor i historia vid Göteborgs universitet. En dag kom min värd, kollega och vän professor Maria Sjöberg till mitt arbetsrum och bjöd mig in att följa med till en liten workshop hon skulle delta i på Lilla Änggården. Erbjudandet lät lockande, workshopen gick ut på att arbetsgruppen som samlades gick runt på Lilla Änggårdens ägor och försökte hitta spåren av tidigare ekonomibyggnader, magasin, förrådshus och planteringar som försvunnit sedan 1960-talet.

Vi som samlades en eftermiddag i mars 2022 var en grupp forskare som företrädde en spännande sammansättning av olika kompetenser. Gruppen bestod av arkeologer, historiker, kulturgeografer, trädgårdsmästare, design- och arkitekurforskare, scen- och teaterforskare samt barnträdgårdslärare som under ledning av Henric Benesch och Daniel Gillberg hade tagit sig an att använda sig av Lilla Änggården som ett laboratorium för att synliggöra olika berättelser om och läsningar av det förflutna (se vidare https://www.gu.se/forskning/hidden-sites). Ifall jag ännu på väg till workshopen var på det oklara med projektets syfte och ansats, blev allting solskensklart efter Henric Benesch anförande om att det rumsliga perspektivet utgjorde projektets röda tråd. Maria hade lockat med mig delta i projektet med den något vaga idén om att vi skulle göra något kring ”det globala i det lokala”, och efter Henrics anförande blev jag taggat inför idén att använda mig av Lilla Änggården som ett globalhistoriskt laboratorium.

Läs mer

Samtal mellan en biskopinna och en friherrinna: Kvinnlig korrespondens under tidigmodern tid

1600-tal, 1700-tal, Finland, Nordisk historia, Sverige,

Av: fil. mag. Robin Engblom

”Tackar nu er allrakäraste fru som och hans högvördighet för all den trogna omvårdnad som de ifrån första stunden har haft om mig; ber ännu vidare att de inte draga sin omvårdnad om mig och min lilla gosse, som ingen har att lita till […]”

– Friherrinnan Maria Elisabet Kruse till biskopinnan Hedvig Lietzen, odaterat brev

Friherren Arvid Mauritzson Horns plötsliga frånfälle 1692 lämnade hans fru, friherrinnan Maria Elisabet Kruse (d. 1697), i en knepig sits. Familjen var djupt skuldsatt efter att Arvid tagit ett lån på 5 000 koppardaler för att låta bygga ett nytt kapell i anslutning till Karuna sätesgård, varpå de obetalda räntorna hade hopat sig. Den adliga familjen hade visserligen stora jordegendomar, men saknade lösa tillgångar och stadiga inkomster efter Arvids bortgång. För Maria Kruse, som vant sig i ett liv av överflöd, var situationen säkerligen odräglig. Därtill fanns en oro för att hennes yngste son Christer (1681–1717) inte skulle ha tillgång till ett ståndsmässigt liv eller en vederbörlig utbildning.

Läs mer

Plikten att vårda sin hälsa: Hur föreställningar om sjukdom och hälsa bidrog till att forma livsstilen i adels- och borgarfamiljer i Finland och Sverige 1792–1877

1700-tal, 1800-tal, , , , , , ,

Av: fil. mag Evelina Wilson

På detta nyssbörjade År som jag hoppas att min goda Mormor äfwen med hälsa och glädje fått begynna önskar jag att Den Högste täcktes höra mina innerliga böner och förunna min goda Mormor under loppet af hela detta år och många påföljande, en waracktig hälsa, lugn och all den glädje som min älskade Mormor sjelf kan önska sig.

Så här inledde Margareta Rabenius (1790–1819, f. af Schultén) en nyårshälsning sin mormor Margareta Finckenberg (1746–1833, f. Mjödh) den 14 januari 1818. Citatet är ett av otaliga exempel på fraser med vilka familjemedlemmar i sin korrespondens under 1700- och 1800-talet önskade varandra god hälsa – en av de viktigaste delarna i brev till nära och kära. Det är också en av de faktorer som visar på hur viktig hälsan och dess upprätthållande var för tidens ståndspersoner samt hur konkret och nära rädslan för sjukdomar ständigt var.

Läs mer

Politisk kultur och social dynamik på storgods i det tidigmoderna Norden

1600-tal, 1700-tal, Nordisk historia, Politisk historia, ,

Av: FD Kasper Kepsu, docenturföreläsning

Godsmiljöer i Norden

Godsmiljöerna i Norden är omväxlande. De omfattar allt från stora slott i renässansarkitektur, till exempel i Skåne och Danmark, till anspråkslösa herrgårdar byggda i trä. Antagligen förknippas herrgårdar ofta med kultur och skönhet, och ses huvudsakligen som kulturhistoriska sevärdheter. Tv-serier, som Downton Abbey och millennieskiftets halvstela klassiker Hovimäki, har samtidigt idealiserat bilden på herrgårdar. Man tänker förmodligen i mindre grad på sociala relationer eller social gemenskap då man talar om herrgårdar. Den sociala biten tonas också i viss mån ned i böcker om herrgårdar, som ofta har en mera kulturhistorisk tyngdpunkt.

Läs mer

Insekter, humanister och taxonomisk chauvinism

1700-tal,

Av: Laura Hollsten, FD, Allmän historia

Miljöhumanistiska och posthumanistiska perspektiv har ifrågasatt människans position som hegemonisk art i skapelsen. Människor är djur bland andra djur i samspel med och beroende av biologiska organismer. Insekter är närvarande i människors liv på olika sätt, både som smittspridande skadedjur, estetiskt tilltalande varelser och som neutrala men nästan ständigt närvarande inslag i vardagen. Det finns studier som pekar på att människor tenderar att ogilla ryggradslösa djur och särskilt insekter. En orsak som utpekats är att människor har en benägenhet att uppskatta djur som påminner om människor och som är intelligenta (på ett sätt som människor uppskattar) eller nyttiga för människan.[1] En yttring av denna ”taxonomiska chauvinism” är att humanistiska djurforskare visat mindre intresse för insekter än för däggdjur. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt våra följeslagande arter, sällskapsdjuren och husdjuren, liksom åt symbolbärande, ikoniska och karismatiska djur som upplevts som viktiga i vår kultur.

Läs mer

De europeiska hovens historia och historiografi

1500-tal, 1600-tal, 1700-tal, från fältet,

Av: Charlotte Cederbom, postdok.

Åbo Akademi höll i samarbete med The Society for Court Studies, European Branch, en seminariekväll med diskussioner mellan ledande historiker från fältet den 25 november. Tanken med seminariet, ordnat i form av en roundtable med frågor och svar på slutet, var att diskutera var studier i hovens historia befinner sig nu och vart de är på väg.

läs mer