Av: docent Anna Sundelin och Miriam Rönnqvist, FD

”Meningen är att denna bok skall bli en kär vän, som kommer i tur och ordning till oss alla och som för med sig senaste nyheter från kurskamraterna. Då vi inte mera kan springa till varandras rum och dryfta våra bekymmer, dela varandras glädjeämnen, bikta eventuella små hjärtesorger o.s.v. får vi göra det på det här sättet i stället. Måtte den förtroliga och goda kamratandan kvarstå och boken bli fylld av många spännande berättelser ur ’levande livet’.”

Så beskriver initiativtagaren Margareta Lauritzon (senare gift Karlson) syftet med den nyinstiftade brevdagboken som från och med maj 1946 cirkulerade bland en grupp finlandssvenska väninnor. Kvinnorna hade träffats i samband med en lärarinnekurs vid Högvalla husmoderskola i Borgå landskommun och därefter bosatt sig på olika håll i landet.  Vänskapen bestod dock och då kvinnorna inte längre kunde umgås på varandras rum, blev brevdagboken dess sammanhållande kitt. Sammantaget tar breven läsaren genom knappt sex decennier av 14 finlandssvenska kvinnors vänskap och vardag, från tiden efter åren på Högvalla till det att dagboken avslutades 2005 då kvinnornas antal minskat och krafterna började tryta på grund av hög ålder.
Läs mer