Kategoriarkiv: Finland

Kritiken av ”finländsk exceptionalism” och historiens barlast?

Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allmän historia

We must […] be especially careful not to project contemporary dynamics backward into circumstances with which they cannot possibly be congruent, nor should we imagine the world always to have been as starkly black and white as it sometimes looks these days. – Paul Gilroy After Empire: Melancholia or convivial culture, s. 33.

Finlands ställning som en nordisk välfärdsstat är i många avseenden ett minne blott. Samtidigt som den nedbantade välfärdsstatens knakande fogar numera smörjs  av privat välgörenhet naggas även den omhuldade nationella finländska jagbilden i kanterna mer än någonsin tidigare. Med denna jagbild avser jag den politiskt användbara myten om nationalstaten Finland som har lyckats nå toppen av världen så att säga. Korollariet till denna myt har varit narrativet om en slags nationell oskyldighet som går ut på att framgångssagan Finland inte skapa(t)s på bekostnad av andra folkgrupper, nationaliteter eller länder. Den centraliserande nationalstatens hårdhänta behandling av olika nationella minoriteter har länge uppmärksammats av forskningen samtidigt som vårt lands förmenta renhåriga oskyldighet i förhållande till resten av världen har varit föremål för berättigad kritik senast fr.o.m. 1990-talet. En fråga för sig är förstås hurdan inverkan all denna kritik har haft på finska medborgare i allmänhet. Läs mer

Två mord på Skatudden – Topelius generösa gåva till filmindustrin

Av: Maren Jonasson, FM, Nordisk historia

Natten mot den 2 november 1858 dog fiskaren Daniel Sundström och hans hustru Eva Kristina Hellman då elden kom lös i deras hus på Skatudden i Helsingfors. Redan tidigt följande morgon stod det klart att det fanns skäl att misstänka att det inte rörde sig om ett olycksfall. Redaktören för Helsingfors Tidningar, Zacharias Topelius, redogjorde i detalj för den rättsprocess som inleddes cirka två veckor senare vid kämnärsrätten.

Reportageserien som sträckte sig över sex månader var epokbildande i finländsk presshistoria. Aldrig tidigare hade man i Finland kunnat läsa ett rättssalsreportage som återgav innehållet i vittnesutsagor och de misstänktas förklaringar så i detalj. ”Lefvande bilder” fanns inte ännu 1858 i den mening vi tänker på film, men med sitt reportage skapade Topelius ett fantastiskt råmanus till en true crime-film.

läs mer

“De kallar sig fascisti”: Svenskfinlands första konfrontation med fascismen

Av: Kasper Braskén, FD, Allmän historia

För hundra år sedan började den finlandssvenska tidningspressen uppmärksamma ett nytt fenomen på den politiska kartan: den italienska fascismen. Trots att fascismen som rörelse uppkom redan i mars 1919 fick den under de första åren ytterst lite uppmärksamhet i Svenskfinland. Andra aspekter var viktigare: den röda faran runt om i Europa och bolsjevismens terror. Men 1921 skedde en tydlig vändning: fascismen lyftes upp som ett tema i nyhetsrapporteringen och fascism-begreppet introducerades mer systematiskt till den finlandssvenska offentligheten.

läs mer

Om materiellt aktörskap och tingens makt

Av: Jutta Ahlbeck, projektforskare

… ett Zigenarfölje om 7 personer kom in till oss i stugan och frågade om de fick koka kaffe där i sina medhavda kaffepannor. Min syster tordes ej neka dem, utan låvade om de då efter kaffe drickandet skulle resa sin väg vilket de låvade.

(Informant från  Pedersöre)

Romers och övriga gårdfarihandlares försäljningsverksamhet under tidigt 1900-tal var organiserad kring ting. I minnesmaterial minns informanter ur majoritetsbefolkningen hur romska familjer kom i häst och kärra med sina skramlande varor som var ämnade för försäljning eller utbyte. Läs mer

Eldsjälar och grusade planer: Emmy Karlsson och Ålands Kvinnoförbund 1906–1914

Av: Anna Sundelin, projektforskare

Det hände igen. Jag sökte efter information om en person som är viktig för min forskning och stötte på en annan spännande historia. Visserligen ligger denna berättelse utanför mitt huvudsakliga fokus, men av purt intresse letade jag ändå fram mera information om Ålands Kvinnoförbund och frontfiguren Emmy Karlsson. Det här är vad jag fann. Läs mer

En arkeologisk sommardeckare

Av: Andreas Granberg, doktorand i Nordisk historia

Vi går in i sommarmånaderna. En tid då lugnet börjar lägga sig i Arkens korridorer. På andra håll vaknar det däremot till liv.

Eller åtminstone så brukade sommarmånaderna innebära en markant ökning av arkeologiska utgrävningar. Förr gick man nämligen ut och grävde efter sin forntid, medan det nuförtiden räcker med ett salivprov för att bestyrka eller omkullkasta ens förhoppningar om vem man är. Läs mer

1,5 graders stegring

Den här våren hölls många protester och tal om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader. Men i Åbo har vi troligen redan nått den här tröskeltemperaturen. Officiellt klargörs det här först om två år när temperaturen för den nya standardnormalperioden sammanställs. Då får vi veta hur klimatet har förändrats i förhållande till tidigare perioder. Men istället för att vänta två år gjorde jag en tjuvstart och räknade ut temperaturen för den nya standardnormalperioden (1991-2020) i Åbo redan nu. Läs mer

Smuggling, oförtullade varor och den långa vägen hem

Av: Anna Sundelin & Johanna Wassholm, forskare på projektet Kommunicerande Konsumtion

Handelsmannen sålde granna tyger och schalar, vilka den tiden voro eftertraktade. Enligt NN sånt som insmugglats. Ty hans far […] hade nattetid hämtat flera gånger, med häst, varor från Sarvijoki by i Jurva  (ca 20 km väg). Flera av handelsmännen samlades då till [hans] hem och varorna (sic) skiftades och delades upp. Under tiden voro fönstrena för täckta, att ingen utifrån  fick se, vad som skedde (KIVÅ M 734:1)

Efter en äventyrlig hemresa med nedfallna elledningar, evakuerade tåg och språngmarscher på diverse stationer och Kastrup för att hinna med sista flyget hem, har vi nu lyckligt återvänt till Åbo från Växjö. Där deltog vi med ca 400 andra historiker i Svenska historikermötet 2019; under tre dagar tog vi del av vad som är på gång inom historievetenskapen i Sverige och presenterade även vår egen forskning. läs mer

Vaccination på 1700- och 1900-talen

Av: Laura Hollsten, universitetslärare i Allmän historia

Vaccinationsmotståndet i vissa delar av Österbotten har debatterats flitigt och forskare har undersökt motståndarnas synsätt och attityder. Vaccinationsmotståndets historia har också rönt en hel del uppmärksamhet under den senaste tiden. Men det kan också vara värt att komma ihåg att Österbotten på 1700-talet var ett föregångsområde när det gällde vaccinering. läs mer

Den längsta av fredskriser? 

Av: Robert Louhimies, doktorand i Nordisk historia

Vad är krig? Är det endast de militära operationerna som räknas in i begreppet eller kan begreppet innefatta ett bredare spektrum? De flesta kanske kan vara överens om att även civila påverkas av krig, som offer för bombningar, som föräldralösa barn och som offer för territoriella gränsförflyttningar. Under kriget påverkas samhället också rent ekonomiskt i form av brist på livsmedel, något som även drabbar icke-krigförande länder. I samband med krig ansätts ofta såväl krigförande som neutrala länders handelsflottor för att hindra handel med fienden.  Läs mer