Bytte månglerskan kön? Om ett kartotek och dess kikhål in i det förflutna

7 januari, 2020Nordisk historia1600-tal, 1700-tal, 1800-tal, Åbo, arkiv, dahlströmska kartoteket, handel, månglerskorHistorikerbloggens Administratör

Av: Ann-Catrin Östman, akademilektor i historia

I det sena 1600-talets Åbo begränsades månglerskornas varuhantering: på söndagarna skulle dessa kvinnor endast få sälja tvål, tobak och matvaror. Det här förtäljer en anteckning i det så kallade Dahlströmska kartoteket, ett kortregister som innehåller noteringar bland annat om ärenden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus över klädesmånglerskan Anna Greta Lindströms försäljning under 1770-talet, medan det från 1817 finns en notering om änkan Maria Sanders mångleri-rörelse. Läs mer

Aktrisen Stenberg och den undflyende vardagskonsumtionen

17 december, 2019Gästforskare, Nordisk historia1700-tal, 1800-tal, konkurs, konsumtion, skådespelerskor, Stockholm, teaterHistorikerbloggens Administratör

Av: Marie Steinrud, forskare vid Stockholms universitet och Nordiska museet

I slutet av oktober 1789 ansökte en av Stockholms mest firade skådespelerskor Lisette Stenberg om konkurs. Hon var då engagerad vid Stenborgs teater och hade nått stora framgångar under den korta tid som gått sedan hon debuterade i sångspelet ”Arlequin favorit-sultaninna”, en ”komedi blandad med visor” i april samma år. Läs mer

Telefonen på väggen till höger om vaktbåset

11 december, 2019Allmän historiaarkiv, historikerns roll, Moskva, radikala grupper, rumslighetHistorikerbloggens Administratör

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Det fanns en gång, det var en gång, för länge sedan… När jag inledde mina studier i historia framhävde min lärare att en historisk undersökning inte bör börja på detta sätt. Vi skriver inte berättelser utan dekonstruerar, särskådar och skiljer åt det oväsentliga från det väsentliga i det förflutna. ”Hur det egentligen hände,” förvisso. Till källorna, till ursprunget, gräva så djupt som det bara är möjligt. Historieforskningen med tyngdpunkt på den senare delen av det sammansatta ordet hade förädlat den källkritiska metoden och även framställningen. Läs mer

Kriget om den Gyllene stolen

4 december, 20191800-tal, 1900-tal, Afrikaden Gyllene stolen, Guldkusten, kolonialismPatrik Hettula

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allmän historia

Politiker och regenter har en tendens att trampa i klaveret. År 1900 ledde ett fullständigt vettlöst tal till ett krig som varade i ett år med tusentals stupade.

Denna märkliga händelse (som för övrigt kunde vara intrigen till en Indiana Jones-film) kan härledas till det föregående året 1899. I Ashantirikets huvudstad Kumasi fick brittiska kolonialofficerare tag på en pojke som lovade avslöja var den Gyllene stolen hölls undangömd. Den sittande guvernören Frederick Hodgson som länge hade drömt om att konfiskera stolen skickade en officer på hemligt uppdrag till Kumasi. Uppdraget misslyckades och Hodgson beslöt att ta saken i egna händer. Tillsammans med en liten kontingent av soldater reste han till Kumasi för att deklarera att Ashanti hädanefter skulle styras av honom. Hodgsons notoriska tal kan summeras i följande citat: Läs mer

Lönar det sig att ge historien liv?

26 november, 2019Allmän historiaansvar, forskning, levande historia, Populär historia, teaterHistorikerbloggens Administratör

Av: Christoffer Holm, doktorand i Allmän historia

Historia har redan länge upplevt ett uppsving som populärunderhållning. Tidskrifterna som fokuserar på dramatiska episoder och färgstarka personer ur det förflutna har blivit allt fler, Hollywood gör mångmiljonsatsningar på historiska spänningsfyllda epoker medan museer och andra institutioner för fram historia på interaktiva sätt för en allt större publik. Läs mer

Källors aktörskap eller en kort berättelse om en oumbärlig källas oväntade väg till mitt arbetsbord (Den olidliga bekvämligheten med välorganiserade arkiv)

12 november, 2019Allmän historiaarkiv, Bangladesh, källor/källmaterialHistorikerbloggens Administratör

Av: Johan Ehrstedt, doktorand i Allmän historia

Historiker skriver ofta och mycket om betydelsen av källor i allmänhet och ”sina” källor i synnerhet. Och detta med rätta: det är både en klyscha och en truism att säga att utan tillgång till kvarlevor som genom vårt arbete förvandlas till källor skulle det inte finnas vetenskaplig historieforskning. En sak som dock tycks ha fått rätt så lite uppmärksamhet i historikers resonemang om källor är sätten på vilka källors förefintlighet påverkar vårt arbete. Läs mer

Spöket vid slottsmuren

31 oktober, 2019Nordisk historia1600-tal, Axel Oxenstierna, brev, Gustav II Adolf, rykten, spökhistoria, stormaktstiden, upprorHistorikerbloggens Administratör

Av: Miriam Rönnqvist, doktorand i Nordisk historia

Det är dimma om morgnarna nu och höstmörkret sänker sig allt snabbare om kvällarna. I butikerna har pumpor, sötsaker i form av spöken och kusliga kostymer börjat dyka upp. En grå och dimmig höstdag kom jag ihåg två brev som jag råkat hitta i korrespondensen mellan Gustav II Adolf och rikskanslern Axel Oxenstierna. Innehållet i breven var på alla sätt en skräckhistoria. Läs mer

Målningar som källor

29 oktober, 20191700-tal, Nordisk historiaarbete, källor/källmaterial, konst, metodHistorikerbloggens Administratör

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Kan historiker använda sig av målningar, gravyrer, ritningar eller andra visuella (för-fotografiska) föreställningar av världen som källor i sin forskning? Kan de utgöra likvärdigt material som skriftliga dokument? Sannolikheten att man får ett jakande svar på dessa frågor från medlemmar av historikerskrået är mycket stor. Läs mer

Kungligt spontanbesök 1789

15 oktober, 2019Nordisk historia, Sverige1700-tal, adel, brevkorrespondens, hovkultur, slottHistorikerbloggens Administratör

Av: My Hellsing, forskare vid Uppsala Universitet

På sensommaren 1789 iordningställde Adolf Ludvig Piper sitt slott Engsö i Västmanland för att ta emot storfrämmande från huvudstaden. Mitt under brinnande krig mot Ryssland gjorde hertiginnan Charlotte, Gustaf III:s svägerska, ett tio dagar långt besök hos sin allra bästa väninna, tillika hovmästarinna Sophie von Fersen, gift Piper, och hennes familj. Greve Piper hade också tjänst vid hovet, men fungerade i praktiken som hemmaman. Han bodde permanent på landet vid den här tiden, där han skötte sin egendom och tog hand om de fyra barnen, som var mellan fyra och elva år denna sommar. På grund av sin karriär vid hovet i Stockholm gjorde Sophie bara kortare besök hos sin familj. Läs mer

Pirater i kaparvatten

1 oktober, 2019Allmän historia1800-tal, arkiv, pirater, sjöfart, SverigeHistorikerbloggens Administratör

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allmän historia

Det är välbekant för de flesta historiker att källorna ofta bjuder på spännande eller småroliga detaljer som måste läggas åt sidan då de inte passar inom ramen för ett pågående projekt. Ibland handlar det endast om ett intressant ordval eller en underhållande anekdot, men nu som då stöter vi på material som kunde bjuda på nya forskningsrön med hjälp av de rätta analytiska glasögonen. Läs mer