Kriget om den Gyllene stolen

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allmän historia

Politiker och regenter har en tendens att trampa i klaveret. År 1900 ledde ett fullständigt vettlöst tal till ett krig som varade i ett år med tusentals stupade.

Denna märkliga händelse (som för övrigt kunde vara intrigen till en Indiana Jones-film) kan härledas till det föregående året 1899. I Ashantirikets huvudstad Kumasi fick brittiska kolonialofficerare tag på en pojke som lovade avslöja var den Gyllene stolen hölls undangömd. Den sittande guvernören Frederick Hodgson som länge hade drömt om att konfiskera stolen skickade en officer på hemligt uppdrag till Kumasi. Uppdraget misslyckades  och Hodgson beslöt att ta saken i egna händer. Tillsammans med en liten kontingent av soldater reste han till Kumasi för att deklarera att Ashanti hädanefter skulle styras av honom. Hodgsons notoriska tal kan summeras i följande citat: Läs mer

Lönar det sig att ge historien liv?

Av: Christoffer Holm, doktorand i Allmän historia

Historia har redan länge upplevt ett uppsving som populärunderhållning. Tidskrifterna som fokuserar på dramatiska episoder och färgstarka personer ur det förflutna har blivit allt fler, Hollywood gör mångmiljonsatsningar på historiska spänningsfyllda epoker medan museer och andra institutioner för fram historia på interaktiva sätt för en allt större publik. Läs mer

Källors aktörskap eller en kort berättelse om en oumbärlig källas oväntade väg till mitt arbetsbord (Den olidliga bekvämligheten med välorganiserade arkiv)

Av: Johan Ehrstedt, doktorand i Allmän historia

Historiker skriver ofta och mycket om betydelsen av källor i allmänhet och ”sina” källor i synnerhet. Och detta med rätta: det är både en klyscha och en truism att säga att utan tillgång till kvarlevor som genom vårt arbete förvandlas till källor skulle det inte finnas vetenskaplig historieforskning. En sak som dock tycks ha fått rätt så lite uppmärksamhet i historikers resonemang om källor är sätten på vilka källors förefintlighet påverkar vårt arbete. Läs mer

Spöket vid slottsmuren

Av: Miriam Rönnqvist, doktorand i Nordisk historia

Det är dimma om morgnarna nu och höstmörkret sänker sig allt snabbare om kvällarna. I  butikerna har pumpor, sötsaker i form av spöken och kusliga kostymer börjat dyka upp. En grå och dimmig höstdag kom jag ihåg två brev som jag råkat hitta i korrespondensen mellan Gustav II Adolf och rikskanslern Axel Oxenstierna. Innehållet i breven var på alla sätt en skräckhistoria. Läs mer

Målningar som källor

Av: Johanna Ilmakunnas, biträdande professor i Nordisk historia

Kan historiker använda sig av målningar, gravyrer, ritningar eller andra visuella (för-fotografiska) föreställningar av världen som källor i sin forskning? Kan de utgöra likvärdigt material som skriftliga dokument? Sannolikheten att man får ett jakande svar på dessa frågor från medlemmar av historikerskrået är mycket stor. Läs mer

Kungligt spontanbesök 1789

Av: My Hellsing, forskare vid Uppsala Universitet

På sensommaren 1789 iordningställde Adolf Ludvig Piper sitt slott Engsö i Västmanland för att ta emot storfrämmande från huvudstaden. Mitt under brinnande krig mot Ryssland gjorde hertiginnan Charlotte, Gustaf III:s svägerska, ett tio dagar långt besök hos sin allra bästa väninna, tillika hovmästarinna Sophie von Fersen, gift Piper, och hennes familj. Greve Piper hade också tjänst vid hovet, men fungerade i praktiken som hemmaman. Han bodde permanent på landet vid den här tiden, där han skötte sin egendom och tog hand om de fyra barnen, som var mellan fyra och elva år denna sommar. På grund av sin karriär vid hovet i Stockholm gjorde Sophie bara kortare besök hos sin familj. Läs mer

Pirater i kaparvatten

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allmän historia

Det är välbekant för de flesta historiker att källorna ofta bjuder på spännande eller småroliga detaljer som måste läggas åt sidan då de inte passar inom ramen för ett pågående projekt. Ibland handlar det endast om ett intressant ordval eller en underhållande anekdot, men nu som då stöter vi på material som kunde bjuda på nya forskningsrön med hjälp av de rätta analytiska glasögonen. Läs mer

Om materiellt aktörskap och tingens makt

Av: Jutta Ahlbeck, projektforskare

… ett Zigenarfölje om 7 personer kom in till oss i stugan och frågade om de fick koka kaffe där i sina medhavda kaffepannor. Min syster tordes ej neka dem, utan låvade om de då efter kaffe drickandet skulle resa sin väg vilket de låvade.

(Informant från  Pedersöre)

Romers och övriga gårdfarihandlares försäljningsverksamhet under tidigt 1900-tal var organiserad kring ting. I minnesmaterial minns informanter ur majoritetsbefolkningen hur romska familjer kom i häst och kärra med sina skramlande varor som var ämnade för försäljning eller utbyte. Läs mer

Leveranstid 1-3 veckor: spridning av nyheter då och nu

Av: Kajsa Varjonen, doktorand i Allmän historia

Stämningen i Glasgow var spänd den 23 juni år 1725. En ny skatt på malt skulle implementeras i Skottland från och med den här dagen, och invånarna i staden var inte nöjda. En kvinna arresterades av stadens borgmästare för att hon och en grupp andra betett sig störande, och skatteuppbärare rapporterade att de hade hotats med att bli stenade ifall de försökte göra inventarier av staden maltlager. Kvällen därpå bröt dock oroligheterna ut på allvar. Soldater hade skickats till staden för att trygga ordningen, men de fick både glåpord och stenar i nacken då de anlände. Situationen eskalerade ytterligare under kvällen och slutade med att parlamentsledamoten Daniel Campbells herrgård Shawfield i utkanten av staden plundrades under natten. Läs mer

Eldsjälar och grusade planer: Emmy Karlsson och Ålands Kvinnoförbund 1906–1914

Av: Anna Sundelin, projektforskare

Det hände igen. Jag sökte efter information om en person som är viktig för min forskning och stötte på en annan spännande historia. Visserligen ligger denna berättelse utanför mitt huvudsakliga fokus, men av purt intresse letade jag ändå fram mera information om Ålands Kvinnoförbund och frontfiguren Emmy Karlsson. Det här är vad jag fann. Läs mer