Historikerns framtid, nutid och förfluten tid

aktualiteter, Allmän historia, Samtidshistoria

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Den 23 februari 2022 tog min kollega Maria Sjöberg mig på långvandring i Göteborg. Någonstans mellan Röda Sten Konsthall och Nya Varvet kom vi in på det då dagsaktuella världspolitiska läget. Hur ser man på situationen i Finland, undrade min kollega, vad tror du att kommer att hända som näst? Vi bollade fram och tillbaka olika scenarier och tolkningar, alla utgående ifrån att läget var spänt vid gränsen till Ukraina. I ingen de olika framtidsvisionerna ingick möjligheten av ett fullskaligt krig, otänkbart i den nutida sammansvetsade världen. Nästa dag rullade pansarvagnarna över gränsen.

Läs mer

Politisk kultur och social dynamik på storgods i det tidigmoderna Norden

1600-tal, 1700-tal, Nordisk historia, Politisk historia, ,

Av: FD Kasper Kepsu, docenturföreläsning

Godsmiljöer i Norden

Godsmiljöerna i Norden är omväxlande. De omfattar allt från stora slott i renässansarkitektur, till exempel i Skåne och Danmark, till anspråkslösa herrgårdar byggda i trä. Antagligen förknippas herrgårdar ofta med kultur och skönhet, och ses huvudsakligen som kulturhistoriska sevärdheter. Tv-serier, som Downton Abbey och millennieskiftets halvstela klassiker Hovimäki, har samtidigt idealiserat bilden på herrgårdar. Man tänker förmodligen i mindre grad på sociala relationer eller social gemenskap då man talar om herrgårdar. Den sociala biten tonas också i viss mån ned i böcker om herrgårdar, som ofta har en mera kulturhistorisk tyngdpunkt.

Läs mer

Historiska paralleller som bekväm-tv

Okategoriserade

Av: FD Oscar Winberg, Allmän historia

Våren 2020, när det kändes som om hela världen kastades upp och ner, var det många som ändrade på sitt tv-tittande. Utöver myndigheternas televiserade covid-informationstillfällen vände många blickarna mot ett ny(gammalt) tv-innehåll. Vid sidan om så kallad “prestige” tv, såsom Succession, Killing Eve eller The Handmaid’s Tale, återvände många till mera bekant underhållning: tröst-tv. Serier från 1990-talet, som Frasier, Felicity och Buffy the Vampire Slayer, blev aktuella igen då tittare sökte någon form av trygghet i en vardag som kändes allt annat än trygg. Själv vände jag mig bland annat till Jeopardy! med Alex Trebek som en trygghetsgarant. X-Files å sin sida erbjöd en lättsmält portion nostalgi.

Läs mer

Ett migrations- och arbetarhistoriskt perspektiv på ockerhärvan i Närpes

1800-tal, 1900-tal, , ,

Av: docent Matias Kaihovirta

Under de senaste veckorna har man kunnat ta del av en ockerhärva i Närpes i anslutning till ortens växthusnäring. Ortens växthusföretagare har genom ett utländskt företagarpar anlitat vietnamesiska arbetare som blivit offer för människohandel. Nyheterna kastar en skugga över Närpes som tidigare framhävts som en positiv förebild för dynamisk ekonomisk tillväxt i kombination med påstått lyckad integrering av utländska arbetsmigranter. Istället talas det om skuggsamhällen bland migranterna, med grova former av exploatering och kränkning av invandrarnas mänskliga rättigheter.

Läs mer

Qatar 2022: Ett fotbolls-VM byggt på blod, svett och tårar

2000-tal, Allmän historia, ,

Av: Kajsa Varjonen, doktorand, Allmän historia

För många människor på alla håll i världen är 2022 ett speciellt år. Ett år, som är en del av ett mycket meningsfullt, cykliskt fenomen, och som man sedvanligt väntat på med stor spänning. I år spelas världsmästerskap i fotboll för herrar.

Diskussionen kring turneringen har dock inte i första hand fokuserat på de vanliga frågorna så som vilka lag som kommer att ta sig till slutspelen eller vem som kommer att väljas till den bästa spelaren. VM 2022 kommer nämligen att spelas i Qatar, vilket har höjt på en hel del ögonbryn sedan landet utsågs till värd för turneringen för ca tio år sedan.

Läs mer

Svensk jord i svenska röda händer

1900-tal, Finland, Nordisk historia, Okategoriserade, , , ,

Av: Carl-Erik Strandberg, doktorand i Nordisk historia

”Kultur, språk och allt nationellt är folkets egendom och ingen kan frånröva folket detta. Så länge socialismen icke förverkligats har borgarklassen monopol på alla dessa folkens rikedomar och därmed är såväl minoriteten som majoriteten inom en nation hindrad att leva sitt eget nationella liv”.

Så avslutar den finlandssvenska snickaren Theodor Wennström sin artikel i Folkbladet 5.1.1921. Under inbördeskriget tillskrevs Wennström en ledande roll för de röda i Nyland och lyckades fly till S:t Petersburg efter det finländska inbördeskriget. Väl framme fortsatte han sin politiskt aktiva bana och var med om att grunda teserna för det Finländska Kommunistiska Partiet. Efter 1918 skrev Wennström flertalet artiklar som publicerades i Folkbladet under signaturen ”Th. W-m.” Hans relation till Folkbladet och senare Nya Folkbladet kan beskrivas som tämligen varm, framför allt efter att redaktionen för Folkbladet valde att lösgöra sig från SDP 1920 och ansluta sig som det svenskspråkiga språkröret för det då nybildade, vänstersocialistiska partiet Finlands socialistiska arbetarparti året därpå.

Läs mer

Insekter, humanister och taxonomisk chauvinism

1700-tal,

Av: Laura Hollsten, FD, Allmän historia

Miljöhumanistiska och posthumanistiska perspektiv har ifrågasatt människans position som hegemonisk art i skapelsen. Människor är djur bland andra djur i samspel med och beroende av biologiska organismer. Insekter är närvarande i människors liv på olika sätt, både som smittspridande skadedjur, estetiskt tilltalande varelser och som neutrala men nästan ständigt närvarande inslag i vardagen. Det finns studier som pekar på att människor tenderar att ogilla ryggradslösa djur och särskilt insekter. En orsak som utpekats är att människor har en benägenhet att uppskatta djur som påminner om människor och som är intelligenta (på ett sätt som människor uppskattar) eller nyttiga för människan.[1] En yttring av denna ”taxonomiska chauvinism” är att humanistiska djurforskare visat mindre intresse för insekter än för däggdjur. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt våra följeslagande arter, sällskapsdjuren och husdjuren, liksom åt symbolbärande, ikoniska och karismatiska djur som upplevts som viktiga i vår kultur.

Läs mer

Kritiken av ”finländsk exceptionalism” och historiens barlast?

Allmän historia, Finland, historiepolitik

Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allmän historia

We must […] be especially careful not to project contemporary dynamics backward into circumstances with which they cannot possibly be congruent, nor should we imagine the world always to have been as starkly black and white as it sometimes looks these days. – Paul Gilroy After Empire: Melancholia or convivial culture, s. 33.

Finlands ställning som en nordisk välfärdsstat är i många avseenden ett minne blott. Samtidigt som den nedbantade välfärdsstatens knakande fogar numera smörjs  av privat välgörenhet naggas även den omhuldade nationella finländska jagbilden i kanterna mer än någonsin tidigare. Med denna jagbild avser jag den politiskt användbara myten om nationalstaten Finland som har lyckats nå toppen av världen så att säga. Korollariet till denna myt har varit narrativet om en slags nationell oskyldighet som går ut på att framgångssagan Finland inte skapa(t)s på bekostnad av andra folkgrupper, nationaliteter eller länder. Den centraliserande nationalstatens hårdhänta behandling av olika nationella minoriteter har länge uppmärksammats av forskningen samtidigt som vårt lands förmenta renhåriga oskyldighet i förhållande till resten av världen har varit föremål för berättigad kritik senast fr.o.m. 1990-talet. En fråga för sig är förstås hurdan inverkan all denna kritik har haft på finska medborgare i allmänhet. Läs mer

De europeiska hovens historia och historiografi

1500-tal, 1600-tal, 1700-tal, från fältet,

Av: Charlotte Cederbom, postdok.

Åbo Akademi höll i samarbete med The Society for Court Studies, European Branch, en seminariekväll med diskussioner mellan ledande historiker från fältet den 25 november. Tanken med seminariet, ordnat i form av en roundtable med frågor och svar på slutet, var att diskutera var studier i hovens historia befinner sig nu och vart de är på väg.

läs mer

Revisiting Jerry Rawlings and the December 31st revolution in Ghana 1982–1992

1900-tal, Afrika, Allmän historia, Okategoriserade

By: Martins Kwazema, Doctoral Candidate in General History

Although Jerry Rawlings’ leadership as president of Ghana spanned from 1981–2001, he was the leader of Ghana’s people’s revolution during the period 1982 to 1992. Under his leadership, Ghana was elevated to the status of an economic “success story” by the World Bank,[1] and recognized as a developing country with one of the most stable democracies in West Africa. On a personal level, Rawlings seemed to believe that he bore the responsibility of liberating the common man in Ghana from the clutches of exploitation, imperialism and foreign domination. He was adamant in pursuing his objectives amidst the difficult economic challenges that previous presidential regimes had created in Ghana through corruption in governance. Continue reading →