Kategoriarkiv: Allmän historia

Rättvisande för vem? Om det spända förhållandet mellan nutida värderingar och förflutenhetens vålnader

Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allmän historia

De senaste åren har det i samband med olika emancipatoriska rörelser, som till exempel Black Lives Matter (BLM), också höjts kritiska röster som även är av intresse för historiker och historieintresserade. Kritiken har bl.a. handlat om den roll som minneskulturer på bägge sidor av Atlanten har spelat och spelar i överslätandet av klandervärda fenomen, processer och personer i det förflutna. T.ex. har kritikerna anfört att det ensidiga sättet på vilket slavhandel, slavhandlare samt hänsynslösa och mordiska imperiebyggare har blivit behandlade i engelsk minneskultur (statyer, namn på olika institutioner o.s.v.) vittnar om en ovillighet att göra upp med de bevisligen mörka sidorna och konsekvenserna av Storbritanniens historia som kolonialmakt. Delar av den politiska, ekonomiska och kulturella eliten i Storbritannien har avfärdat kritiken med billiga beskyllningar om överdrivet ’cancel culture’ som förvränger historia. Men som bl.a. historikern Priyamwada Gopal har konstaterat tycks saken vara just tvärtom: de människor och delar av samhällsklasser som aktivt har fördömt olika ansatser till en mer nyanserad förståelse av det förflutna är i själva fallet i mycket hög grad benägna att ’cancel:a’ sådana historierelaterade former av kritik och handlingar som inte faller dem i smaken.

läs mer

En mer ödmjuk syn på det förflutna

Av: Christoffer Holm, doktorand i Allmän historia

Historisk naivitet är ett tankeväckande begrepp. Faktum är att jag själv aldrig hade hört begreppet innan jag läste den populärvetenskapliga boken Hardcore History av Dan Carlin. Begreppet framkom heller inte i boken, men då jag efteråt försökte sammanfatta den tematik jag nyss läst om, kom begreppet till mig. Då visste jag ännu inte hur vanligt det var, eller om det överhuvudtaget existerade. Trots det var jag ganska säker på att det skulle finnas en uppsjö debatter där det används, men tydligen hade jag ganska fel. En snabb sökning på Google gav begreppet enbart 2 600 träffar på engelska och knappt 100 på svenska, danska och norska tillsammans.

Begreppet kan därför knappast ses som vare sig etablerat eller vanligt, varken i den akademiska världen eller i folkmun, men är trots det både användbart och till och med högaktuellt just nu. Enligt mig kännetecknas historisk blåögdhet ofta av godtrogenhet, men också brist på ödmjukhet och insikt. Vi kan både uppskatta och använda oss av historisk kunskap, men misslyckas trots det med att ta dess lärdomar till oss. Läs mer

Exotism som tränger sig in under huden

Av: Marika Kivinen, doktorand, allmän historia

En av de sista dagarna av jullovet sätter jag mig i soffan framför brasan i en hyrstuga med den finska översättningen av boken Le mariage de Loti, skriven av Pierre Loti. Originalet, som även blev känt under namnen Tahiti och Rarahu, utkom 1880. Den finska översättningen utgavs 1917 under namnet Lotin avioliitto och sju år senare gavs boken ut på svenska med titeln Rarahu: en kärleksroman från Söderhavsöarna. Jag vänder mig till min syster och konstaterar:

Det här är en av de stora fröjderna med att vara historiker. Jag kan ta tag i en över hundra år gammal bok. Den både känns och doftar annorlunda.

För mig känns den över hundra år gamla boken exotisk — den är från en annan tid och en annan plats. En liknande effekt ville författaren Pierre Loti åstadkomma med sina romaner.

Boken läser jag som en del av mitt avhandlingsarbete. Avhandlingen behandlar exotism och kolonialism i finländsk och tysk klassisk sångmusik. Jag studerar ämnet genom att planera konserter med detta tema, genom att framföra sångerna, begrunda den konstnärliga processen, musik- och textanalys och genom att studera verkens historiska kontext(er). Läs mer

Kvicksilver i läkekonst, vetenskap och hantverk i Åbo på 1700-talet

Av: Laura Hollsten, universitetslärare i Allmän historia

Då kapten Petter Claesson passerade Öresundtullen på vägen från Amsterdam till Åbo i juli 1774, deklarerade han bland annat tobak, kryddor, färgämnen och papper i tullen. Tobak, kryddor och färgämnen är ofta förekommande produkter i Öresunds tullregister över varor på väg till Åbo. Men utöver dessa tullade Claesson också 50 skålpund (ca. 21 kilo) kvicksilver. Även om kvicksilver inte var en lika vanlig handelsvara som tobak och kryddor, betraktades kvicksilver som en nödvändig substans med många användningsområden på 1700-talet. Läs mer

”Say cheese!”

Av: Anna-Sundelin, FD, forskare i historia

Liksom nu förtiden då större delen av den civiliserade mänskligheten är försedd med fickur, så skall också i en snar framtid fotografiska apparaten blir vår ständiga följeslagare, inpassad i en plånbok, ett lorgnettetui, en käpp, en hatt, ja kanske som rosett i ett knapphål. För Niépces och Daguerres lärjungar är inget mer omöjligt. Ännu en kort tid, och mänskligheten, som befolkar vårt klot, är delad i två klasser: fotograferande och de som låta fotografera sig. (Nya Pressen 1.10.1890, s. 3).

Så rapporterade en entusiastisk korrespondent från den amatörfotografikonferens som ordnades i slutet av september år 1890 i Berlin. Under konferensen, den första i sitt slag, hade det stått klart att fotografering inte längre var något som enbart var till för de fåfänga utan nu även hade blivit  ”ett viktigt värktyg (sic)  i konstens, vetenskapens, samhällets hand” fullt jämförbart med  uppfinningar så som ångmaskinen, järnvägen och telefonen. Läs mer

Historiebruk och politik i videospelet Ghost of Tsushima

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allmän historia

Den 17 juli 2020 släppte Sony Interactive Entertainment PlayStation 4-spelet Ghost of Tsushima, som utvecklats av Sucker Punch Productions och som varit föremål för spekulation och debatt inom videospelsmedielandskapet sedan det planerade projektet offentliggjordes i oktober 2017. Sedan släppet har spelet fått mycket positiva recensioner – till exempel ligger dess recensionsmedeltal vid aggregatorn Metacritic i skrivande stund vid 83/100 för kritikerrecensioner och 9.2/10 för konsumentrecensioner. Att Ghost of Tsushima är en mycket framgångsrik produkt står alltså klart, men det som gör spelet intressant för oss historiker är skärningspunkten mellan spelutvecklarnas historiebruk och konsumenternas förväntningar. I skapandet av en historiskt inspirerad spelmiljö spelar såväl kulturella beröringspunkter som politik och marknadsförutsättningar in. Läs mer

Svarta döden söder om Sahara?

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Pesten, sjukdomen som orsakas av bakterien Yersinia pestis och uppträder som blod-, böld- och lungpest, spred skräck i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. En global pandemi av böldpest uppträdde i Kina varifrån den spred sig till Indien, Japan, Ryssland, Hawaii, Nord- och Sydamerika, Australien, Arabiska halvön, Madagaskar, Östafrika och – för första gången – även i Västafrika. Globalt uppskattas att den tredje böldpestpandemin skördade minst 12 miljoner liv. Europa undkom med blotta förskräckelsen denna gång vilket kanske förklarar varför pandemin inte lämnat några större spår i det europeiska minneslandskapet till skillnad från spanska sjukan eller digerdöden. Läs mer

Professor Max Engman in memoriam

Av: FD Holger Weiss, professor i Allmän historia, ämnesansvarig

Professor fil.lic.disp. Max Robert Engman avled i sviterna av en långvarig sjukdom torsdagen 19 mars 2020. Maratonlöparen, migrations-, minoritets-, förvaltnings- och imperieforskaren Max Engman var professor i allmän historia vid Åbo Akademi där han under tre decennier satte sin distinkta prägel på historievetenskapens utveckling. Läs mer

Källan som aldrig sinar och historikerns pusselbitar

Av: Oscar Winberg, doktorand i Allmän historia

Historikern har ofta ett komplicerat förhållande till “sina” källor. Mycket svett och en del tårar spills över bristerna och luckorna i källmaterialet vi jobbar med. Samtidigt kan ett viktigt “fynd” i arkiven ge en kraftig adrenalinkick och efter den betydande mängden timmar historiker kan jobba med samma källa är det föga överraskande att vi knyter an med källmaterialet och personerna från det förflutna som tar form i dem. Källmaterialet är pusselbitarna vi behöver för att uppfatta bilden av det förflutna. Medan vissa historiker anstränger sig för att hitta tillräckligt många pusselbitar för att kunna urskilja vilket motiv som döljer sig bakom kämpar andra med ett överflöd av bitar, som om någon samlat bitar från tiotals olika pussel i en och samma ask. Då jag läser Johan Ehrstedts text om utmaningarna i arkiven i Bangladesh kan jag inte låta bli att reflektera över mina “egna” källor – i synnerhet en unik källa som jag spenderat otaliga timmar med under de senaste åren: Nixon inspelningarna. Läs mer

Telefonen på väggen till höger om vaktbåset

Av: Holger Weiss, professor i Allmän historia

Det fanns en gång, det var en gång, för länge sedan… När jag inledde mina studier i historia framhävde min lärare att en historisk undersökning inte bör börja på detta sätt. Vi skriver inte berättelser utan dekonstruerar, särskådar och skiljer åt det oväsentliga från det väsentliga i det förflutna. ”Hur det egentligen hände,” förvisso. Till källorna, till ursprunget, gräva så djupt som det bara är möjligt. Historieforskningen med tyngdpunkt på den senare delen av det sammansatta ordet hade förädlat den källkritiska metoden och även framställningen. Läs mer