Vi går in i sommarmånaderna. En tid då lugnet börjar lägga sig i Arkens korridorer. På andra håll vaknar det däremot till liv.
Eller åtminstone så brukade sommarmånaderna innebära en markant ökning av arkeologiska utgrävningar. Förr gick man nämligen ut och grävde efter sin forntid, medan det nuförtiden räcker med ett salivprov för att bestyrka eller omkullkasta ens förhoppningar om vem man är. Läs mer
Under tidigt 1900-tal var syndikalismen den dominanta vänsterideologiska rörelsen före den ryska revolutionen och Sovjetunionens grundande. Syndikalism är en utomparlamentarisk facklig åskådning som avvisar den centrala statsmakten och förordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal. Därmed vänder sig syndikalismen mot politiskt och parlamentariskt arbete. Med sitt enkla budskap blev dessa fackföreningar populära bland lågavlönade arbetare som saknade yrkeskompetens och arbetade inom branscher där riskfaktorn var hög. Läs mer
Den här våren hölls många protester och tal om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader. Men i Åbo har vi troligen redan nått den här tröskeltemperaturen. Officiellt klargörs det här först om två år när temperaturen för den nya standardnormalperioden sammanställs. Då får vi veta hur klimatet har förändrats i förhållande till tidigare perioder. Men istället för att vänta två år gjorde jag en tjuvstart och räknade ut temperaturen för den nya standardnormalperioden (1991-2020) i Åbo redan nu. Läs mer
Den mest framträdande rubriken i nätversionen av den tyska tidningen Die Zeit lyder idag (4.6.2019) ”Historien undanröjs”. I kolumnen författad av Theo Sommer beskrivs den fruktansvärda händelsen som ägde rum i Beijing för trettio år sedan: Tiananmen- massakern. De fredliga protesterna, som i några veckor hade pågått på Himmelska fridens torg, kulminerade den 4 juni 1989 i ett förskräckligt våldsdåd. Läs mer
Handelsmannen sålde granna tyger och schalar, vilka den tiden voro eftertraktade. Enligt NN sånt som insmugglats. Ty hans far […] hade nattetid hämtat flera gånger, med häst, varor från Sarvijoki by i Jurva (ca 20 km väg). Flera av handelsmännen samlades då till [hans] hem och varorna (sic) skiftades och delades upp. Under tiden voro fönstrena för täckta, att ingen utifrån fick se, vad som skedde (KIVÅ M 734:1)
Efter en äventyrlig hemresa med nedfallna elledningar, evakuerade tåg och språngmarscher på diverse stationer och Kastrup för att hinna med sista flyget hem, har vi nu lyckligt återvänt till Åbo från Växjö. Där deltog vi med ca 400 andra historiker i Svenska historikermötet 2019; under tre dagar tog vi del av vad som är på gång inom historievetenskapen i Sverige och presenterade även vår egen forskning. läs mer
Vaccinationsmotståndet i vissa delar av Österbotten har debatterats flitigt och forskare har undersökt motståndarnas synsätt och attityder. Vaccinationsmotståndets historia har också rönt en hel del uppmärksamhet under den senaste tiden. Men det kan också vara värt att komma ihåg att Österbotten på 1700-talet var ett föregångsområde när det gällde vaccinering. läs mer
Vad är krig? Är det endast de militära operationerna som räknas in i begreppet eller kan begreppet innefatta ett bredare spektrum? De flesta kanske kan vara överens om att även civila påverkas av krig, som offer för bombningar, som föräldralösa barn och som offer för territoriella gränsförflyttningar. Under kriget påverkas samhället också rent ekonomiskt i form av brist på livsmedel, något som även drabbar icke-krigförande länder. I samband med krig ansätts ofta såväl krigförande som neutrala länders handelsflottor för att hindra handel med fienden. Läs mer
Den har stått i mitten av Paris sedan 1160-talet, i över åtta hundra år. Miljoner människor har besökt katedralen Notre Dame genom århundradenas lopp och den har varit skådeplats för viktiga skeenden och händelser i Frankrikes och Europas historia: hundraårskriget mellan England och Frankrike, den franska revolutionen, Napoleons kröning, två världskrig etc. För många är katedralen inte endast ett franskt, utan också ett betydande europeiskt kulturarv. Därför var det med fasa som en hel värld på måndagskvällen den 15 april bevittnade hur katedralen slukades av lågorna. Läs mer
Islossningen, brytningsperioden mellan vinter och vår, har i Finland en stark symbolisk koppling till politisk förändring. Utvecklingen fick sin början 1856 när Zacharias Topelius publicerade dikten Islossningen i Uleå älv. Topelius använde islossningen som en metafor för hopp om bättre tider under den nya ryska tsaren Alexander II. Senare, och i kampen mot förryskningen, fick dikten nytt liv när den 1899 tonsattes av Jean Sibelius. Så här långt, och med tanke på den historiska utvecklingen, är det därför inte kanske överraskande att Akseli Gallen-Kallela 1917 målade av islossningen i Ruovesi. Läs mer
Medeltiden brukar ofta inom populärkulturen porträtteras som en tid av stagnation, vidskepelse, krig och farsoter. Medeltidsmänniskan har av eftervärlden betraktats som ett barn – en individ som levde och agerade primitivt. Människan har ett starkt behov av att kategorisera och förenkla sin omvärld. Renässansens negativa syn på tiden mellan antiken och dess egen tid har varit seglivad och uppfattningen om den mörka medeltiden har varit seglivad. Men hur var det egentligen? Läs mer
