Vaccinationsmotståndet i vissa delar av Österbotten har debatterats flitigt och forskare har undersökt motståndarnas synsätt och attityder. Vaccinationsmotståndets historia har också rönt en hel del uppmärksamhet under den senaste tiden. Men det kan också vara värt att komma ihåg att Österbotten på 1700-talet var ett föregångsområde när det gällde vaccinering. läs mer
Vad är krig? Är det endast de militära operationerna som räknas in i begreppet eller kan begreppet innefatta ett bredare spektrum? De flesta kanske kan vara överens om att även civila påverkas av krig, som offer för bombningar, som föräldralösa barn och som offer för territoriella gränsförflyttningar. Under kriget påverkas samhället också rent ekonomiskt i form av brist på livsmedel, något som även drabbar icke-krigförande länder. I samband med krig ansätts ofta såväl krigförande som neutrala länders handelsflottor för att hindra handel med fienden. Läs mer
Den har stått i mitten av Paris sedan 1160-talet, i över åtta hundra år. Miljoner människor har besökt katedralen Notre Dame genom århundradenas lopp och den har varit skådeplats för viktiga skeenden och händelser i Frankrikes och Europas historia: hundraårskriget mellan England och Frankrike, den franska revolutionen, Napoleons kröning, två världskrig etc. För många är katedralen inte endast ett franskt, utan också ett betydande europeiskt kulturarv. Därför var det med fasa som en hel värld på måndagskvällen den 15 april bevittnade hur katedralen slukades av lågorna. Läs mer
Islossningen, brytningsperioden mellan vinter och vår, har i Finland en stark symbolisk koppling till politisk förändring. Utvecklingen fick sin början 1856 när Zacharias Topelius publicerade dikten Islossningen i Uleå älv. Topelius använde islossningen som en metafor för hopp om bättre tider under den nya ryska tsaren Alexander II. Senare, och i kampen mot förryskningen, fick dikten nytt liv när den 1899 tonsattes av Jean Sibelius. Så här långt, och med tanke på den historiska utvecklingen, är det därför inte kanske överraskande att Akseli Gallen-Kallela 1917 målade av islossningen i Ruovesi. Läs mer
Medeltiden brukar ofta inom populärkulturen porträtteras som en tid av stagnation, vidskepelse, krig och farsoter. Medeltidsmänniskan har av eftervärlden betraktats som ett barn – en individ som levde och agerade primitivt. Människan har ett starkt behov av att kategorisera och förenkla sin omvärld. Renässansens negativa syn på tiden mellan antiken och dess egen tid har varit seglivad och uppfattningen om den mörka medeltiden har varit seglivad. Men hur var det egentligen? Läs mer
”Ibland gav han sig av under natten för att hämta tyger i Haparanda, sedan drog han bort stämplarna och sa ”Köp här bra tyg från Tammerfors”. (KIVÅ 9:1 FM 814:1)
Detta citat, hämtat ur ett svar på en frågelista om kringvandrande ryska handelsmän, återger en respondents beskrivning av en rysk-karelsk gårdfarihandlare och hans tveksamma försäljningsmetoder. Berättelsen antyder att handelsmannen med bedrägliga metoder försökte få kunden att tro att det tyg han sålde kom från Tammerfors, den finländska textilindustrins centrum. Där låg bland annat den år 1820 grundade textilfabriken Finlayson, vars namn i finländska kunders ögon var en garant för hög kvalitet. Genom att hävda att tyget härstammade därifrån försökte försäljaren trissa upp priset, medan den kvalitetsmedvetna kunden måste vara på sin vakt för att undvika att bli lurad. Läs mer
De stora och vidlyftiga skogarna i 1600- och 1700-talets Sverige och Finland hade en dunkel och mystisk dimma över sig. Skogen var alla sorters väsen och oknytts domän och man gjorde god sak i att varken förarga dem eller förringa deras betydelse. Det är åtminstone ofta så de folkliga traditionerna utmålat dessa platser, som på många sätt format människors vardag. Men faktum är att skogen och den skogbärande utmarken länge utgjort en mycket central skådeplats för såväl människors idoga arbete som konflikter därom. Det var här som bönderna lät sin boskap beta om somrarna och det var här de fick sitt byggnadsvirke, hushållsbränsle och material till sina redskap. Läs mer
Det är Beata Persdotter som först drar till sig vår uppmärksamhet när vi under arbete med andra projekt möter henne i dokument. År 1689 anklagades hon för trolldom i Jakobstad och hon drogs in i en mycket omfattande process, då hon bland annat anklagades för åsamkande av sjukdom hos flera personer. Hon påstods också ha lyckats få en ung man att stjäla. Beata var gift två gånger: först med en båtsman som blev handelsman och efter hans död med en skomakare. När hon utpekades som trollpacka hade hon under en lång tid bott i den lilla hamnstaden. Ur domstolsprotokollen framgår det att Beata var finskspråkig och hon kallades för ”Rijfs-finskan”. Läs mer
Isen i Aura å ligger ännu kvar, men kanske inte länge till. En del av ån är öppen och på andra ställen spricker isflaken. Ett tecken på att februari varit varmt. Men islossningen är mer än bara en klimatindikator. Det är ett begrepp och en händelse med en specifik historia som berättar om ett klimat och samhälle i förändring. Läs mer
Arkiv var länge för mig en skräckinjagande institution, men efter studietiden och min praktikperiod på Åbo landsarkiv minskade min rädsla. Skräcken återvände när jag gjorde arkivbesök för min doktorsavhandling i ett utomeuropeiskt land. Läs mer
