Islossningen, brytningsperioden mellan vinter och vår, har i Finland en stark symbolisk koppling till politisk förändring. Utvecklingen fick sin början 1856 när Zacharias Topelius publicerade dikten Islossningen i Uleå älv. Topelius använde islossningen som en metafor för hopp om bättre tider under den nya ryska tsaren Alexander II. Senare, och i kampen mot förryskningen, fick dikten nytt liv när den 1899 tonsattes av Jean Sibelius. Så här långt, och med tanke på den historiska utvecklingen, är det därför inte kanske överraskande att Akseli Gallen-Kallela 1917 målade av islossningen i Ruovesi. Läs mer
Medeltiden var en tid präglad av mörker och elände, eller?
Av: Anna-Stina Hägglund, doktorand i Nordisk historia
Medeltiden brukar ofta inom populärkulturen porträtteras som en tid av stagnation, vidskepelse, krig och farsoter. Medeltidsmänniskan har av eftervärlden betraktats som ett barn – en individ som levde och agerade primitivt. Människan har ett starkt behov av att kategorisera och förenkla sin omvärld. Renässansens negativa syn på tiden mellan antiken och dess egen tid har varit seglivad och uppfattningen om den mörka medeltiden har varit seglivad. Men hur var det egentligen? Läs mer
Lurendrejare och ”falska varor”
Av: Anna Sundelin & Johanna Wassholm, projektforskare, Kommunicerande Konsumtion – Kringvandrande försäljare och kulturmöten i Finland 1800-1940
”Ibland gav han sig av under natten för att hämta tyger i Haparanda, sedan drog han bort stämplarna och sa ”Köp här bra tyg från Tammerfors”. (KIVÅ 9:1 FM 814:1)
Detta citat, hämtat ur ett svar på en frågelista om kringvandrande ryska handelsmän, återger en respondents beskrivning av en rysk-karelsk gårdfarihandlare och hans tveksamma försäljningsmetoder. Berättelsen antyder att handelsmannen med bedrägliga metoder försökte få kunden att tro att det tyg han sålde kom från Tammerfors, den finländska textilindustrins centrum. Där låg bland annat den år 1820 grundade textilfabriken Finlayson, vars namn i finländska kunders ögon var en garant för hög kvalitet. Genom att hävda att tyget härstammade därifrån försökte försäljaren trissa upp priset, medan den kvalitetsmedvetna kunden måste vara på sin vakt för att undvika att bli lurad. Läs mer
Att följa bönderna ut i skogen
Av: Jakob Starlander, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), doktorand
De stora och vidlyftiga skogarna i 1600- och 1700-talets Sverige och Finland hade en dunkel och mystisk dimma över sig. Skogen var alla sorters väsen och oknytts domän och man gjorde god sak i att varken förarga dem eller förringa deras betydelse. Det är åtminstone ofta så de folkliga traditionerna utmålat dessa platser, som på många sätt format människors vardag. Men faktum är att skogen och den skogbärande utmarken länge utgjort en mycket central skådeplats för såväl människors idoga arbete som konflikter därom. Det var här som bönderna lät sin boskap beta om somrarna och det var här de fick sitt byggnadsvirke, hushållsbränsle och material till sina redskap. Läs mer
Om ”Rijfs-finskan”– etnicitet och trolldomsfall i 1600-talets Österbotten
Av: Marko Lamberg, forskare, Tammerforsuniversitet & Ann-Catrin Östman, akademilektor, Åbo Akademi
Det är Beata Persdotter som först drar till sig vår uppmärksamhet när vi under arbete med andra projekt möter henne i dokument. År 1689 anklagades hon för trolldom i Jakobstad och hon drogs in i en mycket omfattande process, då hon bland annat anklagades för åsamkande av sjukdom hos flera personer. Hon påstods också ha lyckats få en ung man att stjäla. Beata var gift två gånger: först med en båtsman som blev handelsman och efter hans död med en skomakare. När hon utpekades som trollpacka hade hon under en lång tid bott i den lilla hamnstaden. Ur domstolsprotokollen framgår det att Beata var finskspråkig och hon kallades för ”Rijfs-finskan”. Läs mer
Bristande underhållning
Isen i Aura å ligger ännu kvar, men kanske inte länge till. En del av ån är öppen och på andra ställen spricker isflaken. Ett tecken på att februari varit varmt. Men islossningen är mer än bara en klimatindikator. Det är ett begrepp och en händelse med en specifik historia som berättar om ett klimat och samhälle i förändring. Läs mer
Larven åt upp mina papper
Arkiv var länge för mig en skräckinjagande institution, men efter studietiden och min praktikperiod på Åbo landsarkiv minskade min rädsla. Skräcken återvände när jag gjorde arkivbesök för min doktorsavhandling i ett utomeuropeiskt land. Läs mer
När blev alla ”forskare”?
När jag började min forskarkarriär fanns det en outtalad kodex som menade att forskare kunde man kalla sig när man beviljats doktorsgraden. Fram tills dess var man bara doktorand. Så var ryktet då. Om det stämde vet jag inte, men jag följde det, jag kallade mig för doktorand, inte forskare. Idag är det annorlunda. Jag är doktor och alla ”forskar”. Det räcker i princip med ha att slagit in ett sökord i Google för att vem som helst kan säga att ”jag har forskat lite i ämnet”. Därmed är det inte bara doktorer som är forskare, vem som helst som kan läsa kan påstå att den ”forskar”. Och det här är inte helt ofarligt. Det är högst problematiskt. Läs mer
Med ett schyst finger kan du slå hela världen med häpnad
Vi talar om global historia, men vem bryr sig
Det brittiska imperiet var vid tidpunkten för sitt största geografiska omfång även det största muslimska imperiet, en observation som passerar över huvudet på de flesta när vi diskuterar fenomen som imperier och dess koppling till imperialism och kolonialism. Det är istället det nationella ramverket som fortsättningsvis definierar hur och vad man kan hålla fast i när vi tänker på vad som utgör ”historia”. För vad skulle vi göra om vi inte har nationen att hålla i handen? Läs mer