När jag började min forskarkarriär fanns det en outtalad kodex som menade att forskare kunde man kalla sig när man beviljats doktorsgraden. Fram tills dess var man bara doktorand. Så var ryktet då. Om det stämde vet jag inte, men jag följde det, jag kallade mig för doktorand, inte forskare. Idag är det annorlunda. Jag är doktor och alla ”forskar”. Det räcker i princip med ha att slagit in ett sökord i Google för att vem som helst kan säga att ”jag har forskat lite i ämnet”. Därmed är det inte bara doktorer som är forskare, vem som helst som kan läsa kan påstå att den ”forskar”. Och det här är inte helt ofarligt. Det är högst problematiskt. Läs mer
Med ett schyst finger kan du slå hela världen med häpnad
Vi talar om global historia, men vem bryr sig
Det brittiska imperiet var vid tidpunkten för sitt största geografiska omfång även det största muslimska imperiet, en observation som passerar över huvudet på de flesta när vi diskuterar fenomen som imperier och dess koppling till imperialism och kolonialism. Det är istället det nationella ramverket som fortsättningsvis definierar hur och vad man kan hålla fast i när vi tänker på vad som utgör ”historia”. För vad skulle vi göra om vi inte har nationen att hålla i handen? Läs mer
Den rättfärdiga lösdrivaren
Av Robin Engblom
Redan innan den nya aktiveringsmodellen togs i bruk i Finland 2018, bemöttes den av hård kritik och ett försök av att i form av ett medborgarinitiativ ta upp beslutet för omprövning. Diskussionen om aktiveringsmodellen på olika forum kan ses bottna i hur människor förhåller sig till de arbetslösas skyldigheter och rättigheter. Å ena sidan ses aktiveringsmodellen främja sysselsättningen av de arbetslösa samt förhindra utnyttjandet av statliga medel, medan den å andra sidan ses ytterligare försämra de arbetslösas ställning genom att man lägger ett större ansvar på dem. Läs mer
Okänd soldat – tankar och reaktioner
Johannes Andersson och Anton Österholm diskuterar filmen Okänd soldat och betydelsen av den senaste versionen. Var den behövlig? Och vad i Finlands historia är värt att minnas?
Vaccinkritik i Finland 1916
Av Linus Hedborg
Vaccin är något som har börjat ifrågasättas i en allt större utsträckning på flera ställen runt om i världen, bland annat i USA och Europa. I en artikel på SVT Nyheter från 2015 kallade WHO vaccinmotstånd för ett hot mot folkhälsan i hela Europa. En artikel på Svenska Yle från 2017 tar upp att mässlingsfallen har fyrfaldigats i Europa från året innan och att denna ökning beror på vaccinmotstånd, även om mässlingen kan leda till allvarliga följdsjukdomar och i värsta fall döden. De argument som vaccinmotståndare har lyft fram är att vaccin är skadligt för människan, bland annat genom att immunförsvaret försvagas. Läs mer
Allting är ännu inte berättat – Inbördeskriget i Åbolands skärgård och det förbättrade källäget
Av Erica Helin
När jag 2015 började forska kring inbördeskrigets utspel i Åbolands skärgård var det inga överväldigande mängder litteratur som mötte mig. Sanningen är att nästan allt som fanns skrivet om Skärgårdens Frikår (S.F.K) och inbördeskrigets drabbningar i Korpo och Nagu till stor del baserade sig på en kort skrift av Otto Wahlroos och en minnesbok utgiven 1918 av Ludvig Lindström. Jag fick också höra att det inte gick att skriva så mycket mer om ämnet; sist och slutligen hände det inte så mycket i skärgården och S.F.K lämnade inte efter sig mycket i pappersväg. Läs mer
Fånglägret i Dragsvik 1918
Jeremy Nyman och Marcus Tiippana samtalar om fånglägret i Dragsvik och minnet av inbördeskriget utgående från Sture Lindholms uppmärksammade bok Fånglägerhelvetet Dragsvik – massdöden i Ekenäs 1918.
Post-fakta är pre-fascism
Av Andreas Wikblad
Vetenskapen är under attack. Klimatförändringen är påhittad, vacciner orsakar autism och medierna är falska. Ibland verkar det som om fakta och kunskap blivit en åsiktsfråga. Filosofiprofessorn Åsa Wikforss nyutgivna bok Alternativa fakta om kunskap och dess fiender behandlar just det här och inspirerade mig till de kommande raderna. Wikforss tar fasta på att den mänskliga kunskapen är social, eftersom den uppstår i kommunikationen mellan människor. Förmågan att förstå och leva sig in i andras situation skiljer oss från djuren, men gör oss också sårbara för lögner och falsk information. Internet och sociala medier har medfört en ny dimension av den här problematiken i form av alternativa fakta eller fake news. Falska nyheter väcker onekligen känslor och självaste påven har till och med jämfört läsning av falska nyheter med att äta avföring. Läs mer
Att uppmärksamma forskning och historisera aktualiteter
Under vårterminen pågår kursen Aktuell forskning vid ämnet historia. Syftet med kursen som ordnas på fördjupad nivå i nordisk historia är att studenterna ska få kännedom om pågående och nypublicerad forskning, samt känna till de yttre ramarna för forskning. Som alla forskare vet räcker det inte med bra idé om ingen är intresserad av att finansiera eller publicera den. Läs mer