Av: Stefan Norrgård, FD
Vi kan lära oss något av historien, speciellt om och när vi försöker förstå den pågående klimatuppvärmningen. Klimathistoria skiljer sig därmed kanske från många andra historiska analyser, tolkningar och perspektiv eftersom klimatets historia – dess årliga variationer och extrema fenomen – och hur klimatet har påverkat historiska samhällen. Anpassningsförsök, resiliens, kostnad i materiel eller människoliv kan nyttjas för att förutspå eller skapa bättre förståelse för framtiden. De facto, utan historisk kunskap om tidigare klimat så går det inte att göra klimatmodeller som förutspår framtida klimatscenarion. Istället för att här babbla om vad klimathistoria är och kunde vara, eller exemplifiera det med något från egen forskning, gör jag en snabb genomgång av vad historikern kan göra inom den tvärvetenskapliga disciplinen klimathistoria. Värt att nämnas är att många klimathistoriker undviker att studera historiska klimat efter uppkomsten av meteorologiska nätverk, vilket i de flesta europeiska länder infaller under andra halvan av 1800-talet. För Åbos del började till exempel meteorologiska observationer göras 1873. Att inte studera till exempel 1900-talet anser jag (och jag är inte ensam om det) delvis vara korkat eftersom meteorologiska observationer inte säger något om inverkan på samhället. Viktigast är att förstå att mycket information endast finns i historiska källor och de som är bäst på att gräva i historiska arkiv, förstår deras uppbyggnad, kan läsa gamla handstilar och skapa historisk kontext är historikern. Men till saken, vad kan historikern göra?
